19-27 augusti, Agia Napa
Här kommer det snart lite mer om vad vi gjorde i partystaden Agia Napa på Cypern…

 2 juni, till Peking
Vi kunde inte ta bilen till Arlanda eftersom vi kommer hem till Bromma, så istället blev det tunnelbana och Arlanda Express som tog oss ut till Arlanda. Vi har valt att flyga med Finnair den här gången, både för att det är ett bra pris men också för att de har väldigt bra och nya Airbus 330-300 på sina långflygningar. Efter en timmes flygning till Helsingfors och ett par timmars väntan där så bar det iväg mot Peking. Efter middag, en långfilm, lite spel och (väldigt) lite sömn kom vi fram efter en 7,5 timmars händelsefattig flygning.

3 juni, Peking
Landade vid 7-tiden på morgonen och tog en taxi till vårt hotell, Days Inn Forbidden City Hotel. Vi hamnade i rusningstrafiken och fick ta lite omvägar, men taxiresan tog ändå bara ca 45 minuter och kostade 113 RMB (1 RMB = 1 Krona) . Hotellet som vi bokat låg verkligen bra till, bara ett kvarter till Himmelska Fridens Torg/Förbjudna Staden där det även finns tunnelbanestation. Ändå låg hotellet ganska lugnt på en bakgata utan någon trafik. Perfekt läge!

Förbjudna Staden

Som tur var kunde vi få vårt hotellrum direkt och det första vi gjorde var att sova några timmar för att orka med resten av dagen. Efter välbehövlig sömn och en dusch var vi hyfsat fräscha och drog ut strax efter klockan 12 i gassande solsken och drygt 30-gradig värme. Vid förra helgbesöket i Peking ”upptäckte” vi hur suveränt det var att använda tunnelbanan för att ta sig runt, det är både billigt (2 RMB för enkel resa) och snabbt.

Sommarpalatset

Ett av många små tempel vid Sommarpalatset

Vi tog tunnelbanan upp till Sommarpalatset där vi kom in via Norra Porten i en del som vi aldrig varit i tidigare. Vi lullade omkring 2-3 timmar i parken och tittade på en massa olika tempel, marmorbåten, den långa gången, mm. Det var väldigt mycket folk i parken, men ändå fanns det platser där vi kunde vara helt ensamma i den stora parken. Det var faktiskt en annorlunda upplevelse nu när vi kunde gå omkring i lugn och ro, jämfört med när vi sprang igenom delar av parken på gruppresan 2004.

Vy över sjön vid Sommarpalatset

Vid 16-tiden hade vi fått nog av kultur och tog tunnelbanan till Sidenmarknaden. Tanken var att inte shoppa så länge men det slutade med att vi var kvar ända tills de stängde vid 21-tiden. Det tar tid att kolla i båsen, freda sig från försäljarna samt pruta på de varor man vill köpa. Vi köpte följande ”kopior” (efter hårt prutande):
- en vanlig, batteridriven klocka för 100 RMB
- en dunjacka Fjällräven – 300 RMB
- en vanlig vinterjacka med avtagbar fleece Peak – 150 RMB
- en dunjacka Canada Goose – 300 RMB
- en windstopper – 100 RMB
- fem sportstrumpor – 20 RMB
- ett par solglasögon Okey – 40 RMB

Efter en snabb dusch på hotellet var det så äntligen dags för middag. Vi hade tänkt gå upp till nattmarknaden, men klockan hade blivit lite över 22 så marknaden hade hunnit stänga. Istället åt vi på en liten restaurang mitt emot hotellet som inte hunnit stänga och den visade sig ha riktigt bra mat. Biff, kyckling, ris + varsin stor öl kostade ungefär 150 RMB. Mätta, belåtna och väldigt trötta somnade vi sedan ovaggade.

4 juni, Peking
Klockan ringde vid 9-tiden och vi åt sen (väldigt god) frukost på hotellet. Drog ut på stan där målet idag var att titta på lite hutonger + området kring Houhai. Vi tog tunnelbanan en bit, men sedan var det bara att gå resten av dagen. Även idag var det soligt och mycket varmt (33 grader). 

Hutonggatan South Luogu Lane

Under dagen såg vi bland annat den renoverade hutong-gatan South Luogu Lane , trum- och klocktornet, en liten shoppinggata samt avslutade med en öl uppe på taket till en bar med fin utsikt över Houhai.

Cykelrickshor i Houhai

Trumtornet sett från Houhai

Vid 15-tiden gick vi upp till tunnelbanan och åkte till Yashow marknaden. Här är försäljarna inte riktigt lika jobbiga som på Sidenmarknaden och det är ingen som drar i en bara man går förbi ett bås. Utgångspriserna är dock lika höga och prutningen lika jobbig/rolig. Vi kom hem med följande från Yashow:
- en dunjacka Fjällräven – 250 RMB
- två vanliga damvinterjackor med avtagbar fleece Peak + en dunjacka Peak – 800 RMB
- fem piketröjor – 250 RMB
- en damväska – 100 RMB
- ett par Converse-skor – 70 RMB

Det blev sent även denna kväll, men efter en dusch så var vi klara för mat redan vid 20-tiden. På vägen upp till nattmarknaden hittade vi ett litet hål i väggen med några bord och plaststolar som såg mysigt ut. Vi gick in och fick en liten blädderbok med bilder på maträtter som vi kunde välja mellan. Vi valde ut två rätter som såg goda ut, men en av rätterna kunde de inte göra så vi fick välja en annan. Maten var riktigt bra och ölen kall och god, så det blev en riktigt lyckad middag på ett väldigt lokalt hak. Pris ca 150 RMB även här.

Diverse mumsiga spett på nattmarknaden

Sedan drog vi vidare några kvarter för att titta på alla olika maträtter som serverades på nattmarknaden (”Night market”). Det var en lång rad med matvagnar som serverade allt från sockrade frukter till nudlar och dumplings. Det fanns ju också några speciella vagnar som serverade specialiteter (får penis, gräshoppor, skalbaggar, skorpioner av olika storlekar, orm, mm). Vi kunde inte motstå frestelsen och köpte två friterade hela skorpioner. Var det äckligt? Nej, faktiskt inte, de smakade bara lite salt och så kraschade det när man bet i dem. 

Skorpioner m.m. på nattmarknaden

Efter ett par rundor kring matvagnarna så avslutade vi kvällen med en öl på shoppinggatan Wangfujing. Sovdags runt midnatt…

5 juni Peking
Upp i hyfsad tid för frukost innan vi drog ut på stan. Idag var Himmelens Tempel målet för förmiddagen så vi tog tunnelbanan dit. Inträdet för att se samtliga sevärdheter var 40 RMB. Vi började med att vandra omkring i parken för att titta på alla kineser som höll med gymnastik, långsam dans till sångare som sjöng singback, spela kort eller brädspel, mm.

Himmelens Tempel

Bakom Himmelens Tempel

Sen gick vi över till att titta på de flesta av de tempel och byggnader som finns i parken. Det tog ganska lång tid och det var nästan lika roligt att titta på alla kineser som trängdes vilt för att se vad som dolde sig i de olika templen.

Himmelska valvet vid Himmelens Tempel

Efter ett par timmar hade vi fått nog av kultur och gick över till Pärlmarknaden.  Här är tempot och försäljarna lite lugnare än på de övriga marknaderna. Vi hade väl redan köpt det mesta vi ville ha, men det var några saker på vår inköpslista som vi skulle köpa här. Vi kom hem med följande från Pärlmarknaden:
- en vanlig vinterjacka med avtagbar fleece Peak – 200 RMB
- en pike-tröja – 50 RMB
- tre vanliga, batteridrivna klockor – 320 RMB
- tre par solglasögon, Okey - 110 RMB

Vi hade inte hittat riktigt allt på vår lista, så vi tog tunnelbanan till Sidenmarknaden för att köpa det sista. Därifrån kom vi hem med:
- en dunjacka, Canada Goose – 300 RMB
- två pike-tröjor – 100 RMB
- 5 DVD – 50 RMB

Nu hade vi fyllt vår shopping-kvot och åkte tillbaka till hotellet för att lämpa av sakerna + duscha/byta om inför kvällen. Middagen åt vi på ett hak på en bakgata. Vi satt vid ett bord på trottoaren och beställde in två rätter, lite ris, öl och vatten för totalt 75 RMB. Ena rätten var bland det starkaste/hetaste vi någonsin ätit så den lämnades i stort sett orörd. Våra smaklökar hade ändå dött…

Vi tog sedan ett varv upp till nattmarknaden, men vi åt inget den här gången. Istället fastnade vi på en uteservering på shoppinggatan och tog ett par Bejing-öl samtidigt som vi pratade med ett par kinesiska tjejer. Vid 23-tiden var det dags att ta sig tillbaka till hotellet för att packa det sista.

6 juni, till Stockholm
Upp i vanlig tid och år frukost. Vi checkade ut och tog en taxi ut till flygplatsen för 100 RMB, det var inga köer idag så färden tog bara 30 min. Checkade in i god tid och tog en fika + glass på ett café i väntan på att flyget skulle gå. Flygningen till Helsingfors tog åtta timmar och efter ett par timmars väntan (inkl en räkmacka) så hoppade vi på flyget till Stockholm. Vid 17-tiden landade vi på Bromma och tog en taxi hem för att packa upp de överfulla resväskorna.

22 april, till Barcelona
Klockan ringde redan vid 3-tiden på morgonen, det är priset man får betala för att flyga lågpris/charter-plan (Spanair). Tog bilen till Benstockens långtidsparkering och checkade in i god tid. Efter en dyr, men god, frukost på Arlanda lyfte vi strax före 07.00. Anders somnade direkt (vilket är ovanligt på flyg) och sov nästan hela resan, men Maggan hade svårare för att få tiden att gå.

3,5 timmar senare landade vi i Barcelona och tog flygbussen in till centrum, Plaza Catalunya. Vi gick nedför La rambla till vårt hotell, Hotel Rialto, som låg på en sidogata ungefär halvvägs ned. Hotellet var verkligen prisvärt och hade ett suveränt läge. Efter incheckningen vandrade vi sakta genom ”gamla stan” (Barri Gotic) upp till turistinformationen vid Plaza Catalunya för att se om vi kunde köpa fotbollsbiljetter till FC Barcelonas hemmamatch i morgon. De hade inga biljetter, men sa att de sålde ute vid Camp Nou. Vi köpte ett 48 timmars-tunnelbanekort och åkte till arenan för att köpa biljetter… Där biljettförsäljningen förstås hade stängt för dagen eftersom det var helg (långfredag), så det vara bara att vända tillbaka igen.

Lullade omkring ytterligare någon timme eller så för att insupa atmosfären, kolla på folk, ta en öl på en bar, mm. Efter en dusch på hotellet och nya kläder var det dags för middag. Vi hade sett en restaurang på gatan utanför hotellet som såg trevlig ut. Vi tog in en flaska Rioja-vin och kötträtter, tyvärr var både vinet och maten ganska medelmåttiga. Efter en tidig morgon och sen middag (i Spanien äter man middag sent, någon gång efter klockan 21) var det dags att dra sig tillbaka till hotellet.

23 april, Barcelona
Tog en liten sovmorgon och åt frukost sent. Det var kaos i frukostmatsalen och köer till det mesta, men till slut fick vi i oss en ganska god frukost. Vi tog tunnelbanan ut till Camp Nou igen och den här gången var biljettförsäljningen öppen, men det var enorma köer… Istället valde vi att köpa biljetter av en svarta börs-haj och efter lite pysslande så fick han faktiskt ihop två biljetter som var bredvid varandra, det är inte billigt att gå på fotboll i Barcelona och det blir inte billigare av att köpa svarta biljetter. Ett gott råd: boka och köp Barcelona-biljetter i förväg via Internet.

Åkte tillbaka till hotellet för att lämna biljetterna och sedan var det dags för att utforska de centrala delarna till fots. Vi gick ramblan, irrade runt i gränderna i gamla stan, tog lite tapas med lite god dricka på ett hål i väggen, irrade omkring ännu mer i gränderna, tog ännu lite mer tapas och öl, mm. Avslutade eftermiddagen på en uteservering på det stora torget Placa Real där vi satt i en timme eller så och njöt av solen och kall öl. Vi åt säkert lunch/middag någonstans längs vägen, men det är glömt nu. 

Vid 17-18-tiden var det dags att gå till hotellet för att duscha och byta om inför kvällens fotbollsmatch. Vi tog tunnelbanan till arenan och gick några kilometer för att komma fram till vårt insläpp. Det var mycket folk som skulle in, men det gick förvånansvärt smidigt och snabbt att ta sig in. Det var ”Lovers Day” i Barcelona så Maggan fick en ros av biljettkontrollören. Platserna vi köpt visade sig ligga högst upp på en kortsidan så det vara bara att traska uppför många trappor. Väl på plats så såg man arenan och planen bra, även fast det var väldigt högt upp. Matchen mot Osasuna var väl ingen höjdarmatch som Barcelona vann med 2-0 efter viss möda. Målskyttar var Villa och Messi och vi var drygt 70.000 som såg på.

Camp Nou sett ur fågelperspektiv

Tog tunnelbanan tillbaka och hoppade av längst ned på Ramblan (nere vid hamnen).  Klockan var väl runt 23-tiden så vi gick in i gränderna på jakt efter en bar. Vi hittade en långsmal bar med blandad publik och där provade vi på lite drinkar. Vid 1-tiden var det dags att vandra hemåt för lite sömn.

24 april, Barcelona

Annorlunda bro i Parc Güell

Sovmorgon idag också och lika mycket kaos vid frukosten. Dagen skulle gå i Gaudis tecken så vi började med att ta tunnelbanan upp till Parc Güell för att titta på hans annorlunda hus, broar och skulpturer. Det var väldigt mycket folk i parken som passade på att njuta av solen lika mycket som av konsten. Åt lunch på en uteservering i närheten och fick efter en lång väntan in sallad resp pasta.

Mosaiködla i Parc Güell

Tog tunnelbanan ned till den ofullbordade katedralen La Sagrada Familia. Kön för att komma in gick nästan runt halva kyrkan, men vi ställde oss ändå i den för vi ville se insidan. Kön rörde sig faktiskt ganska snabbt och efter 30 minuter var vi inne. Man kan väl säga att katedralen var lika underlig och ganska häftig inuti som utanpå. Vi gick också runt utanför för att ta lite foton.

Baksidan på La Sagrada Familia

Framsidan på La Sagrada Familia

Styrde sedan våra steg ned mot centrum och passade på att gå förbi tre av Gaudis hus på vägen. Det syns ganska tydligt vilka hus han har ritat, de liknar inte några andra hus i världen…

Ett av Gaudis berömda hus

Vi gick hela vägen ned till hamnen, via en sväng in i Parc de la Ciutadella. I hamnen åt vi lunch i solen på en uteservering innan vi fortsatte att strosa omkring och titta på båtar, bland annat.

Fontän i Parc de la Ciutadella

Avslutade även denna eftermiddag på uteserveringen på det stora torget Placa Real där vi satt en dryg timme. Fötterna var ganska slut, solen varm och ölen kall, så vem hade bråttom därifrån.

Eftersom det var vår sista kväll i Barcelona så ville vi få lite bra mat, så efter dusch och ombyte så gick vi till ett stekhus på en bakgata. Vi beställde även här in en flaska Rioja + varsina kötträtter, men även det här visade sig vara en turistfälle med ganska medelmåttig mat till hyfsat dyra priser. Nästa gång vi åker till Barcelona ska vi nog försöka äta på lite finare ställen och som ligger i området bakom hamnen, där ska det tydligen finnas hyfsade restauranger.
Vi avslutade kvällen med att gå ned mot hamnen till ”bargatan” som vi var på igår. Den här gången provade vi drinkar på en annan bar och avslutade kvällen redan strax efter midnatt… 

25 april, till Stockholm
Väckning lite tidigare idag och då var frukostmatsalen inte lika kaotisk. Packade ihop det sista, checkade ut och gick upp till Plaza Catalunya för att ta flygbussen. Spanair-planet lyfte ca 11.30 och de hade lyckats trycka in extremt många säten i det, vilket gjorde att benutrymmet i stort sett var obefintligt. Hemresan var långt ifrån bekväm, troligtvis det trängsta plan vi någonsin flugit i (och då har vi ändå flugit en hel del olika plan/flygbolag…).

4 mars, till Laos (via Bangkok)
Vi fick börja med en sovmorgon eftersom planet gick först på eftermiddagen. Anders mamma hämtade oss vid 10.30-tiden och körde ut oss till Arlanda. Det var ganska lång kö till incheckningen trots att vi var ute i god tid, men till slut kom in bakom säkerhetskontrollen. Handlade lite Tax Free, tog en macka och kaffe samt en öl innan Thai Airways lyfte mot Bangkok klockan 14.00 (ca).

Planen är fortfarande de gamla Jumbo-planen utan egna TV-skärmar (ska ersättas med nya plan våren 2012), men benutrymmet i ekonomiklass är bland det bästa av alla flygbolag. Vi åt och drack gott, pratade lite skit med andra passagerare, spelade spel/såg på film på vår egna PC och lyckades t.o.m. sova någon/några timmar och vips så var vi framme i Bangkok (runt 05.30). 

5 mars, till Laos (Vientiane)
Tyvärr hade Thai ställt in morgonflyget från Bangkok till Vientiane så vi fick vänta mer än sex timmar på den nya flygplatsen. Vi tog en fika, kollade runt lite och hittade till slut ett par ganska sköna fåtöljer i ett avlägset hörn där vi vilade ett par timmar innan det var dags att ta flyget till Laos. Nästa plan lyfte mot Vientiane 11.50 och kom fram en timme senare. Köpte visum på plats för 31 USD/person och fick då veta att det krävdes foto. Något vi väl borde ha kollat upp innan resan, men det löste sig till slut. Anders hade ett foto av Maggan i plånboken och även fast vi inte hade något foto av Anders så fick vi visum.

Väskorna kom snabbt och innan vi drog in till stan så tog vi ut 2 miljoner KIP (ca 1.400 kr) i flygplatsens enda ATM. Vi tog taxi till Intha Hotel som vi förbokat hemifrån (40 USD/natt), ett hotell som visade sig vara riktigt bra och låg perfekt. Eftersom det varit en lång dag/natt utan så värst mycket sömn passade vi på att sova ett par timmar direkt, vi somnade ovaggade.

Sedan var det dags att börja utforska landet och staden. Solen sken och det var nästan 40 grader varmt, en skön omställning eftersom vi lämnade ett vintrigt Stockholm med snö och minusgrader. Vi började med att ta varsin stor (65 cl) LaoBeer på Full Moon Café, den kalla ölen smakade gott och kostade 12.000 KIP (8-9 kr). Sedan lullade vi runt i staden, fotade lite och försökte lära oss hitta i staden. Det visade sig vara en väldigt liten stad, där det mesta av sevärdheterna och barer/restauranger låg inom en handfull kvarter.

Middagen valde vi att äta på Banlao Beer Garden och passade på att beställa Laos två nationalrätter, Papayasallad och Laap med kyckling. Vi kompletterade med en tredje maträtt, biff med oystersås och sköljde ned den (delvis) starka maten med tre stora LaoBeer. Notan gick på 100.000 KIP (ca 70 kr). Det är inte dyrt att leva i Laos…

Det blev en tidig kväll eftersom vi fortfarande var trötta efter flygresan, så vid 21-tiden var det godnatt.

6 mars, Vientiane
Vaknade 09.00 efter att ha sovit i tolv timmar, nu kändes det som att vi var ikapp med tidsomställningen.
Åt frukost några kvarter från hotellet på Full Moon Café där en ”American breakfast” med scrambled eggs, te och toast med marmelad gick på 28.000 KIP.

Utsövda och nu också mätta började vi vår första (av många denna resa) tempeltur. Under klarblå himmel och i tryckande värme (ca 40 grader) började vi utforska de sevärdheter som Vientiane hade att erbjuda.
Vi gick ned till Mekongfloden till en fontän där en gigantisk staty av någon militär stod och spanade över floden. Den fanns inte med i vår karta eller LP så vi har ingen aning om vem det var, men han fotograferades friskt av mängder av Laos-människor så det var tydligen en ”kändis”. Det var inte bara statyn som de fotade, även vi fick vara med på en hel del foton. De modigaste kom fram till oss och frågade om vi vill vara med på bild tillsammans med dem, men många tog foton i smyg. Det är tydligt att långa, vita, blonda västerlänningar fortfarande är något främmande och speciellt för många i Laos.

Victory Monument i Vientianne

Vandringen genom stan fortsatte upp till Ho Phakeo museum, en museum som såg ut som ett gammalt tempel. Drog vidare till Victory Monument som låg en bra bit bort, vi gick ganska långsamt i värmen och drack mängder av vatten. Här var det fullt av folk eftersom det var söndag och ganska kul att bara titta på folklivet ett tag. Vi passade på att klättra upp till toppen av monumentet för att få en överblick av stan, men det kanske inte var värt mödan i värmen…

Avslutningsvis gick vi vidare mot det sista och finaste av tempelområdena för att se det gyllene templet Pha That Luang. Vägen dit var lång så vi passade på att smita in på ett Café för att ta en kall dryck och svalka oss. Det här templet var riktigt fint att titta på och även de omkringliggande byggnaderna var värda en extra titt.  När vi skulle tillbaka till ”centrum” så tog vi en tuk-tuk som körde oss till Presidentpalatset för 20.000 KIP. Nu märkte vi hur långt vi faktiskt hade gått, det tog en ganska bra stund för tuk-tuken att köra tillbaka oss.

Templet Pha That Luang i Vientianne

Lunchen åt vi på ett litet hak på en sidogata. Det blev Padthai kyckling, biff med röd curry samt mycket vatten för 50.000 KIP. Det var värt varenda krona och mycket mer
Lite röda på armar och huvud efter (för) mycket sol beslutade vi oss för att ta en liten siesta på hotellet innan kvällens aktiviteter.

Vi gick ned till Mekongfloden för att kolla på solnedgången och det var fullt med folk som satt och njöt av värmen och de sista solstrålarna.  Tog varsin kall öl på en trottoarservering. Sedan passade vi på att köpa bussbiljetter (50.000 KIP) till Vang Vieng nästa dag, trots att vi bara varit i huvudstaden i mindre än två dagar så kändes det som om vi hade ”gjort” stan. Dessutom var vi nyfikna på Vang Vieng som vi läst en hel del om…

Middagen avnjöts på ett litet hak på en sidogata och bestod av nudlar med räkor, biff med ingefära samt var sin stor BeerLao. Som vanligt var det nästan gratis eller vad sägs om en nota på 60.000 KIP (lite drygt 40 kronor). Efter midagen passade vi på att shoppa lite resegodis innan vi drog tillbaka till hotellet för att packa och lite sömn.

7 mars, till Vang Vieng
Upp och hoppa vid 08.00 och åt frukost på hotellet som tydligen ingick i priset, något som vi kanske borde kollat redan igår…

En halvtimme senare kom minibussen som körde oss till stora bussen som skulle ta oss till Vang Vieng. Det visade sig att bussen stod 200 meter från vårt hotell, så det hade nästan varit enklare och bättre om vi gått dit direkt istället. Fler personer skulle hämtas upp så bussen kom iväg nästan en timme för sent. Dessutom körde ägaren till bussen ikapp den och lämnade av ytterligare två personer precis innan vi lämnade stan.
Bussen var helt OK och AC:n funkade hyfsat och efter det obligatoriska toalettstoppet så kom vi fram till Vang Vieng ca klockan 14.

Bussen stannade utanför Malany Hotel och personalen därifrån raggade kunder bland bussresenärerna. Vi hade inget hotel bokat och slog till på ett ganska stort rum med egen toa/dusch samt AC för 12 USD natten. Malany Hotel låg väldigt centralt till, men man stördes inte av partyt i stan som var lite längre bort på gatan. Däremot var det en tupp på granngården som låg jäkligt risigt till varje morgon…

 Solen sken och det var ordentligt varmt så vi lullade ned till floden och tog en öl+macka på Riverside. Det finns sämre saker att göra än att halvligga i skuggan, dricka en kall öl och kolla ut över Mekongfloden. När solen började gå ner så drog vi oss tillbaka till hotellet för lite vila samt en skön dusch.

Middagen (kyckling, biff + öl) åt vi på ett hak nära där man hyrde Tubing-ringar. Det var inte många som åt på stället, istället låg de flesta och tittade på något avsnitt av ”Vänner”. Överallt i stan låg det folk tidigt på kvällarna och tittade på någon såpa eller tecknad serie, det kanske är det som backpacking går ut på?  Avslutade kvällen med en sista öl uppe på party-gatan. Vi blev inte erbjudna några droger eller ”happy menu”, troligtvis för att vi är för gamla, men vi satt och förundrade oss över en hel del människor som var i en helt annan värld när de drog fram i stan. Speciellt en kille såg ut att stupa i backen varje steg han tog, men lyckades på något märkligt sätt alltid rädda kvar sig i någorlunda upprätt läge. Vi lämnade natten åt de unga och drog oss tillbaka till hotellet vid midnatt.

8 mars, Vang Vieng
Upp och hoppa vid 08.30-tiden och käkade frukost (60.000 KIP) på ett ställe nära hotellet. Idag var det Tubing som gällde så vi passade på att shoppa ett vattentätt fodral till pengar+cigg samt några billiga badtofflor. Vid 11-tiden gick vi och köpte tubing. För 55.000 KIP fick man ett däck att åka på samt en tuk-tuk färd till starten som låg 3-4 kilometer från stan.

Tubing i Vang Vieng - starten

Vi kom fram till starten vid 12-tiden och hoppade i direkt och började flyta. Det var väldigt lite folk på floden och inte så många på barerna heller,  vi guppade på i sakta mak nedför floden. Efter några hundra meter paddlade vi in till en av många barer som låg längs floden. Vi tog en öl och pratade lite med ägaren. Det visade sig att de flesta ungdomarna brukade börja flyta mycket senare på eftermiddagen och komma ned till hans ställe runt klockan 16 (om de ens kom så långt). Eftersom ringarna/däcken skulle vara tillbaka i stan senast klockan 18, så förstod vi att de flesta inte flöt speciellt långt utan istället tog tuk-tuk tillbaka när festen var slut.

Vi kunde ju inte sitta och dricka öl i 3-4 timmar för att vänta in ”festen”, så vi beslöt oss för att faktiskt flyta hela vägen in till stan (något väldigt få gör). Efter ölen hoppa vi i ringarna igen och flöt stilla iväg. Efter ytterligare en stund passade vi på att ta oss in till en av de sista (och då hade vi kanske bara flutit i någon kilometer, eller så) barerna för ännu en öl. Vi var de enda turisterna där, men hade sällskap av ett gäng med småkillar som hoppade/svingade sig ut i vattnet från hemmabyggda och lite rangliga ställningar.

Tubing i Vang Vieng

Det var inte så strömt i floden så ibland fick man hjälpa till att paddla lite för att komma någon vart. Till slut gled vi in i stan och lämnade tillbaka våra däck ca 15.30. Vi gick till hotellet för att duscha och ta lite whisky+lakrits.  Passade även på att ta massage på ett ställe nära hotellet,  30 minuter för 30.000 KIP (24 kr) är inte dyrt. Avslutade eftermiddagen med en öl + vitlöksbröd på ett ställe i början av partygatan. Medans vi satt där så kom det tuk-tuk efter tuk-tuk överfulla med hyfsat packade folk och deras tubing-ringar, de flesta hann väl lämna tillbaka ringarna i tid.

Vi åt middag lite senare på ett ganska stort hak som vi läst om i LP. Det blev Laap biff samt Sweet&sour kyckling + ett par öl för 65.000. Alla mat hittills har varit både mycket god (snarlik Thai-mat) och väldigt billig. Handlade lite resegodis (chips+kex) till morgondagens långa bussresa. Vi skulle dra vidare till Luang Prabang, en bussresa som skulle ta nästan hela dagen och kosta 100.000 per skalle.

I efterhand skulle vi nog ha stannat ytterligare en dag i Vang Vieng och tagit en cykeltur ut på landet, men det är en lärdom som ni som läser kanske kan dra nytta av. Nu kändes dock hela staden som ett stort turistjippo/drogparty och vi kände väl att vi inte riktigt passade in där. 

9 mars, till Luang Prabang
Upp vid 8-tiden, duschade och käkade frukost på byn. Kl 9.30 hämtades vi och kördes iväg till busstationen. Det var ännu en helt OK buss och vi kom iväg en haltimme sent, vid 10-30 tiden. Efter en ganska händelsefattig resa med vackra vyer, slingriga vägar i bergen och några stopp på vägen kom vi fram ca 17.30.

Vi tog en egen tuk-tuk till Hoxieng 2 där vi bokade in oss för två nätter (30 usd/natt). Vi ville bo på ett lite bättre ställe här och framförallt få bra sängar. De tidigare hotellen var helt OK, men hade stenhårda sängar…
Efter att ha installerat oss gick vi ned till Mekong-floden och tog en 65 cl BeerLao (10.000 KIP, 8 kr).

Gick till nattmarknaden som låg ett kvarter från där vi bodde och tog ut lite mera pengar innan vi gick ner till floden för att hitta ett middagshak. Valde ett ställe som hade mycket långsam servering, men som serverade supergod mat och som dessutom var väldigt billigt. Vi åt papayasallad, tom yam-soppa med räkor och en biffrätt som vi sköljde ner med både öl och vatten och notan slutade på mindre än 80 kronor.

Solnedgång över Mekongfloden

Mätta och belåtna gick vi tillbaka till marknaden där vi strosade runt ganska länge utan att shoppa mer än en liten elefanttavla och ett armband åt Maggan.

10 mars, Luang Prabang
I dag tog vi sovmorgon, åt frukost nere vid floden runt 10-tiden, och sedan startade vi vår tempeltur. Vi började med att besöka ett tempel som låg väldigt nära där vi bodde och sedan gick vi till TAEC-museét där man bland annat fick se hur olika folkslag i Laos lever och klär sig. Museét var jättelitet och inte någon riktig höjdare.

Traskade sedan vidare mot Phu Si-templet som ligger på en kulle varifrån man har utsikt över hela staden. Det var en ganska svettig promenad i värmen eftersom det var många trappsteg som skulle avverkas för att ta sig upp för kullen. Det fanns lite att titta på efter vägen upp, bland annat buddha-statyer och en och annan munk, varför det blev några korta fotostopp efter vägen. Efter ”bergsbestigningen” var vi tvungna att gå hem och byta om eftersom vi var helt genomsvettiga. Inte så konstigt kanske eftersom solen sken och det var drygt 35 grader i skuggan.

Båten och föraren som tog oss upp till Pak Ou Caves

Dags att kolla in hur det såg ut nere vid floden när det inte var mörkt ute. Vi hann inte långt förrän en kille lyckades övertala oss att köpa en båttur till Pak Ou Caves. Vi betalade 250.000 Kip men då fick vi en egen stor båt med kapten och allt och det bar av på direkten. Efter att ha åkt en kort stund styrde kaptenen in till land och förtöjden båten. Sedan började han klä av sig och snart stod han där i bara kalsongerna. Eftersom han inte kunde någon engelska var det svårt för oss att fatta vad som var på gång, men snart visade det sig att det var trassel med motorn och han ville inte meka med kläderna på och efter en kort stund kunde vi åka vidare.

Fiskare på Mekongfloden

Det tog ca 1,5 timme att komma till grottorna och det var en riktigt trevlig båttur med vattenbufflar, små fiskebåtar och byar att titta på efter vägen.

Pak Ou Caves norr om Luang Prabang

När vi kom fram till grottorna då gick vi först uppför en massa trappor för att komma till den övre grottan i vilken det var kolmörkt. Utanför grottan satt det ett par tjejer som lånade ut ficklampor, vilket var ett måste för att kunna se alla små buddha-figurerna som fanns där inne. Gick sedan ner till den nedre grottan som också var full av små buddhor, men där var det ljust eftersom det fanns en stor öppning ut mot floden. Vi läste att det fanns mer än tusen olika buddha-statyer här och det stämmer nog (även fast vi inte räknade dem…)

Under båtturen tillbaka började vi fundera på hur vi senare skulle ta oss till Thailand. Vi hade tänkt åka båt och buss men båtresan skulle ta två hela dagar, övernattning på hotell efter halva vägen, och man satt inte speciellt bekvämt i båten. Nu kändes det som att vi kanske borde satsa på att flyga i stället? Efter vägen tillbaka gjorde vi även ett stopp vid en liten by som sålde sprit och annat till oss turister. Vi provdrack lite av spriten som smakade allt annat än gott varför det inte blev någon shopping den här gången.

Efter ca 5 timmar var vi tillbaka i Luang Prabang och då var vi väldigt hungriga. Klockan var 6 på kvällen och vi hade inte ätit nå´t sedan frukost. Det blev en papayasallad och öl för 25.000 Kip innan vi gick tillbaka till hotellet för dusch och ombyte före middagen.

Åt middag vid floden och i kväll blev det Lao Barbeque som var en ganska rolig upplevelse. Vi beställde in grönsaker, nudlar och blandat kött som vi fick tillaga på egen hand. Grönsakerna och nudlarna skulle kokas i olja och köttet grillas över glödande kol. Det var annorlunda och kul men fruktansvärt varmt eftersom haket bara hade BBQ på menyn och det var packat med folk, alltså mycket glödande kol runt omkring oss. De flesta matgästerna var från Laos och det var lätt att se att det inte var första gången dom åt den här typen av mat. Vi däremot hade problem med att köttet fastnade på grillställningen och när vi försökte peta loss köttbitarna med ätpinnarna då ramlade en och annan bit ner i den kokande oljan. Mat + öl gick på 65.000 Kip.

Parasoller på nattmarknaden

Avslutade även den här kvällen på marknaden där vi drack varsin supergod fruktjuice.

11 mars, Luang Prabang
I dag gick vi upp lite tidigare, ca 8.00. Efter en god frukost nere vid floden promenerade vi runt i byn i några timmar.

11.30 kom en Tuk-tuk och hämtade oss vid hotellet för att ta oss (+ några till) till vattenfallen som låg utanför stan. Det var ca 2,5 mil dit och turen tog nästan en timme. Vi passade på att prata med ett pra från Australien som var ute på en resa runt jorden som skulle ta ett halvår. De passade på att fråga oss en del om Europa som de skulle till om någon månad.

Inträdet till parken var 20.000 Kip per person. Vi började med att kolla in de asiatiska svartbjörnarna på räddningscentret som låg i parken.

Ett gäng söta nallar i parken Tat Kuang Si

Levande nalle i parken Tat Kuang Si

På vägen upp till fallen så stötte vi på en illgrön orm (asiatisk pisksnok) som poserade fint för oss.

Asiatisk Pisksnok som klänger omkring

Asiatisk Pisksnok med spelande tunga

Efter ett antal foton av ormen kom vi fram till en rad med naturliga ”pooler” där man kunde bada och högst upp låg vattenfallet. Det var ett ganska högt och hyfsat fint vattenfall, men eftersom det var väldigt varmt lockade ett dopp mer. Vi gick ned till ”poolerna” och svalkade oss en stund innan det var dags för att åka tillbaka.

Vattenfall i parken Tat Kuang Si

Pool i parken Tat Kuang Si

Vi kom tillbaka till byn ca 16.30 och vi strosade ned till floden för att vänta in solnedgången och ta en kall öl. Efter en dusch på hotellet var det dags för middag. Den här gången lyckades vi faktiskt välja ett riktigt uselt hak nere vid floden. Kycklingen och bläckfisken var inte goda, men vi måste väl gå på någon nit någon gång när det gäller vår förkärlek för ”hak”. Oftast har de väldigt bra och billig mat.

Kvällen avslutades som vanligt med att strosa lite på nattmarknaden, sippa lite på en fruktdrink och shoppa lite. I kväll blev det en t-shirt och en sjal som efter lite prutning gick från billiga till jättebilliga.

12 mars, Luang Prabang
Väckarklockan ringde redan 05.30 för idag skulle vi kolla på när munkarna tog sin dagliga morgonpromenad utanför templen för att få ris (av lokala bybor och en hel del turister).

Munkarnas morgonpromenad där de får mat

Det var en ganska fin, men också lite märklig scen att se munkarna komma på rad och få lite ris från folket som satt på trottoaren. Om man kryddar det med mängder med turister som fotograferade, så blev det inte riktigt så fint som det kanske är under ”lågsäsong”.

Munkarnas morgonpromenad

Tillbaka till hotellet för en timmes sömn innan det var dags för ännu en frukost nere vid floden. Idag skulle vi inte göra något speciellt, utan kollade in lite fler tempel (det finns några stycken i LP…) + ett gammalt kloster i byn. Vi skulle också titta på Royal Palace, men det hade precis stängt för en lång lunch. Efter ett tag gick vi in längs en biflod till Mekong och sökte upp lite skugga på en restaurang. Det visade sig vara ett svindyrt ställe som tog dubbla priset för öl och vatten, men med lite perspektiv så kanske det ändå inte var så dyrt. Dessutom svalkade både en lätt bris och drycken oss där.

Tempel i Luang Prabang

Vi tog oss hem till hotellet för en kort vila när det var som hetast på dagen. Strosade sedan runt på byn under eftermiddagen och gjorde inte många knop. Vi tog en (billig) öl nere vid floden samt lite pommes + vitlöksbröd innan vi drog oss tillbaka till hotellet för att skriva vykort (vi tillhör det utdöende släktet som ännu skickar vykort).  Surfade lite för att kolla hur det stod till i Japan efter katastrofen.

På kvällen hände inget speciellt utan det blev som vanligt middag nere vid floden samt en sväng på nattmarknaden.

13 mars, Luang Prabang
Upp vid 8-tiden och frukost på favorithaket vid floden. Nu började de känna igen oss och bjöd på gratis te. Idag gick vi till Royal Palace lite tidigare på dagen och betalade 30.000 Kip/pers i inträde. Det var ett muséum som visade hur kungen och drottningen en gång levde i LP, rundturen inklusive garaget med bilar och en fotoutställning tog en timme.

Matmarknad i Luang Prabang

Vi visste inte vad vi skulle göra resten av dagen och kollade om det fanns några roliga turer att göra. Vi hittade ingen tur utan gick istället och badade i Mekong-floden där även ett gäng med skolbarn och familjer tog sig ett dopp. Barnen tyckte om att leka med oss västerlänningar så vi blev kvar där några timmar. På vägen hem till hotellet käkade vi en sen lunch: bananpannkaka, fruktsallad + öl för 30.000 Kip.

Munkar som går över en bro

Surfade lite på hotellet och kollade på hotell i Chiang Mai, men hittade inget som verkade bra och som vi kunde boka online. Duschade och bytte om innan vi drog ut i mörkret. Den sista midagen i LP valde vi att äta på vårt lilla favorithak, Mekong Kongveha, nere vid floden. Det blev Thainudlar med biff, Kyckling i basilika, vårrullar och två öl för 80.000 Kip. Vi gav dem lite extra dricks eftersom det var sista kvällen.

Kvällen avslutades med en sista runda på nattmarknaden som vi kunde rätt väl vid det här laget. Shoppade ytterligare en sjal samt några tavlor för nästan inga pengar alls. En av tavlorna, med munkar i siluett, sitter faktiskt på väggen hemma. Packade lite innan det var dags att sova.

14 mars, till Chiang Mai
Upp ca 8.30 och åt frukost på stamstället. Packade det sista innan vi tog en Tuk-tuk till flygplatsen för 50.000 Kip. Klockan 13.10 lyfte planet från Laos Airlines mot Thailand och en timme senare landade vi i Chiang Mai. En viss skillnad mot de två dagar som vi skulle ha tillbringat i en träbåt på Mekongfloden.

Lao Airlines plan

Vi tog en taxi till Top North Guesthouse för 120 Baht. Tyvärr blev vi avsläppta på fel ställe, Top North Hotel, men det löste sig genom att en av bärarna hämtade sin bil och körde oss några kvarter till ”syster”-stället.  Stället var väl inte det fräschaste vi sett, men hade pool och det var drygt 30 grader… Vi sparade poolen till kommande dagar och tog istället en tur ut på stan för att bekanta oss med den. Efter en macka och en öl passade vi på att ta massage en timme för 150 Baht/person. Maggan fick Thailändsk massage, Anders provade på rygg-/nack-massage och det var hur bra och skönt som helst.

Efter en dusch och lite nya kläder var det dags att utforska kvällslivet. Efter middagen, som kostade 240 Baht inklusive öl, vandrade vi bort längs partygatan och kikade lite på alla barer. Det var (tyvärr) fullt av äldre och några yngre västerlänningar som alla hade var sin söt, ung Thailändska väldigt tätt intill sig. Men så är det ju i Thailand på vissa ställen…  Vi hittade nattmarknaden även i denna stad och köpte var sin ”märkes”-klocka för 400 respektive 500 Baht. Vi kom tillbaka till hotellet en stund efter midnatt, det var inte svårt att somna kan vi lova.

15 mars, Chiang Mai
Sovmorgon! Upp vid 10-tiden och åt frukost på ett guesthouse tvärs över gatan. Det var en kanonfrukost och kostade 109 Baht/person. Vädret hade slagit om rejält under natten, det var molnigt så det blev ingen pool idag utan istället en tempeltur till fots genom stan…

Buddha i ett tempel i Chiang Mai

Vi gick kors och tvärs genom hela den centrala delen av Chiang Mai och kollade på många tempel. Vid ett av de första träffade vi på en ledig lärare som hjälpte oss att pricka in de ”bästa” templen och fick även en del andra tips om bra marknader, mm.

Tempel i Chiang Mai med ett gäng med troende

Visst var många av templen fina, men efter att ha sett en handfull så blir de sista inte riktigt lika spännande eller fina. Till slut hamnade vi ända borta där nattmarknaden håller till på kvällarna och då hade vi säkert gått i fyra-fem timmar. Det var varmt så vi gick in på Pizza Hut för att svalka oss och passade även på att dela på en liten pizza + 7up.

Avslutade tempelturen med en välbehövlig massage nära vårt hotell. Det var samma ställe som igår och samma massöser, resultatet var lika skönt och det var välbehövligt efter en lång dag till fots. Passade även på att köpa en tur som skulle ta oss upp till bergen för att besöka lite olika folkslag i morgon. Eftermiddagen avslutade vi med en öl på en bar nära hotellet, där pratade vi en del med några killar/gubbar som såg ut att hade festat en del. Det visade sig att de bott i Chiang Mai länge, men ville inte berätta vad de gjorde. Något sa oss att det kanske inte var guds bästa barn som vi pratade med…

Tillbaka till hotellet för en skön dusch innan det var dags för middag. Vi hade tidigare sett ett litet gatuhak (en kokvagn med lite plastbord/stolar på trottoaren) som såg trevligt ut, så vi testade maten där. Det var jättegott och dessutom ganska billigt, 190 baht för två rätter och varsin öl. Avslutaade kvällen med att strosa bargatan bort till nattmarknaden där vi köpte lite prylar (FlipFlop 200 Baht, träningströja 180 samt en blus för 300). Kom tilbaka till hotellet strax före midnatt.

16 mars, Chiang Mai
Upp 6.45 för en snabb frukost på hotellet, det visade sig vara en ganska sunkig frukost för samma pengar som gårdagens kanonfrukost. Idag var det regningt och ganska kallt, strax under 20 grader. Det kan jämföras med dagarna innan då det var drygt 30 grader (som är den normala temperaturen så här års).

Long Neck-kvinna

En liten minibuss hämtade oss ca 08.30 och vi blev totalt sju personer på turen.  Först åkte vi till en by där man samlat sex olika folkslag, bland annat Longneck, storöron, m.fl. Tanken var att vi skulle köpa lite souvenirer från dem eftersom de ställde upp för foton. Maggan passade på att köpa ett fint armband som faktiskt pryder sin plats även när vi kom hem från semestern.

Akha-kvinnor som försökte få oss att köpa det mesta

Färden gick vidare till en Akha-by (med väldigt ihärdiga små gummor som ville sälja allt till oss) samt en White Karen-by. Regnet gjorde dock att de flesta höll sig inomhus.

Tempel utanför Chiang Mai

Åkte vidare någon timme till lunchstället som var vid en känd religös grotta. Maten var helt OK och vi lyckades t.o.m. pricka in ett uppehåll i regnandet. Grottan var helt OK att titta in i, där det på flera avsatser fanns olika buddha-statyer som var upplysta.

Orkide på odling

På vägen hem stannade vi en kort stund på en orkidé och fjärilsfarm. Vi försökte få fina kort på blommorna, men fick väl inte till något riktigt kanonkort. Åter till hotellet vid 17-tiden.

Orkide

Tog en öl på en liten bar på hörnet, där träffade vi på ytterligare en kille som varit i Thailand länge. Inte heller han ville berätta vad han jobbade med… Vi fick provsmaka en bit från hans starka Papayasallad som han köpt från ett rullande matstånd. Den var riktigt god, så vi köpte en sallad från samma matstånd och delade på.

Middagen åt vi på samma gatuhak som kvällen innan. Vi lyckades klämma in oss under ett parasoll eftersom det duggregnade. Maten var lika god idag, men det var nästan lite för kallt för att sitta ute och äta. Kvällstemperaturen började gå ned en bra bit under 20 grader. Lullade ändå bort till nattmarknaden, men köpte inget denna kväll.

Anders får fotbehandling på ett Fish Spa i Chiang Mai

Istället provade vi på Fish Spa (150 baht/pers), något som vi sett tidigare kvällar och tyckte det såg kul/annorlunda ut. Man stoppar ner fötterna i vatten där det finns hundratals små fiskar som lever på att äta döda hudceller, mm. I början kittlades det enormt, men efter någon minut så vande man sig. Det kändes ganska skönt med alla små fiskmunnar som nafsade på benen/fötterna. Om ni inte provat det tidigare, gör det om ni får chansen!

Avslutade denna regniga och kalla dag med en kall öl på världens minsta bar som låg nära hotellet. Det var egentligen bara en bardisk med tre pallar samt två små bord på gatan. Baren skröt med att de förmodligen var världens minsta bar som garanterat inte var med i Lonely Planet.

17 mars, Chiang Mai
Frukost ca8.30 på Taphae Gate Lodge GuestHouse, stället som låg tvärs över gatan från vårt hotell. Trots att vi brukar nöja oss med att bo väldigt enkelt, så var vi inte helt nöjda med standarden på vårt rum på Top North GuestHouse. Efter frukosten kollade vi om det fanns rum på Taphae och de visade oss ett par rum. Eftersom rummen var både fräschare och större slog vi till direkt och bokade in oss resten av dagarna i ett rum för 500 baht/natten. Packade ihop våra saker på Top Nort, checkade ut och flyttade tio meter till vårt nya hem…

Det var fortfarande dåligt väder, kyligt, regn och rusk, så vi kollade om det fanns någon tur som vi ville göra. Eftersom vi är djurintresserade så lockade en tur till Tiger Kingdom med ett stopp på en elefantshow på vägen. Den bokades och vi hämtades upp utanför hotellet 12.45 av en privatchaufför.

Elefant på två ben i en balansakt

Först åkte vi i nästan en timme för att komma upp till Elefantcampen där showen skulle vara. Vi hann precis till den sista showen för dagen och kunde ta plats längst fram på läktaren. Tack och lov var det under tak för det regnade fortfarande. Elefanterna och dess skötare var riktigt duktiga och visade upp en ganska imponerande variation av tricks.

Elefant som målar en tavla

Bäst var nog när elefanterna fick göra tavlor. En ritade en elefant (!) och den som var närmast oss ritade en krukväxt med blommor, det var imponerande att se hur elefanterna använde sina snablar (med penseln) med nästan millimeter-precision.

Elefanter som vill ha bananer

Turen gick vidare till Tiger Kingdom där man fick gå in och kela med ”tama” tigrar i olika åldrar. I turen ingick det att klappa de största fullvuxna tigrarna (ca 18 månader), men vi valde att betala lite extra för att även få klappa de minsta (2-4 månader). Vi har tidigare alltid sagt att det här var något vi aldrig skulle göra, men det är väl bra att man kan ändra sig. 

Maggan med en jättestor tiger. Modigt eller hur?

Det var lite läskigt att gå in till de största tigrarna som verkligen var enorma, men de visade sig vara i mätta och belåtna och i stort sett ganska ointresserade av oss besökare. Då var det mer liv på minstingarna… En av dem var extra busig och bet/nafsade både en skötare och Maggan. Det blev hål på Maggans regnjacka och ett blåmärke efter en tand på armen, men som tur var bet den unga tigern inte så hårt att det började blöda.

Anders med en söt liten tigerunge

 En annan liten tiger var ganska trött och la sig med huvudet på Anders ben ett tag för att vila. Som helhet faktiskt en ganska häftig upplevelse.

Tiger i närbild

Vi hoppade över en fjärilsfarm som också ingick i turen och stannade istället lite längre hos tigrarna. Kom tillbaka till hotellet vid 17-tiden och gick till baren vid hörnan. Efter en öl och lite mat var det dags att vila lite på rummet. Det hade varit en ganska kylig dag och det fanns ingen värme på hotellet, så vi drog på oss fleece-jackorna och kröp ned under filten för att värma oss. Det slutade inte bättre än att vi sov bort någon timme också.

Gick ut på stan ganska sent på kvällen och lullade omkring utan något mål, hamnade till slut borta vid nattmarknaden. Vi köpte inga prylar, men åt en väldigt sen middag på McDonalds. Kvällen var ordenligt kylig (drygt tio grader) så det var varma kläder på, Maggan hade t.o.m. strumpor på sig. 

18 mars, Chiang Mai
Upp ca ca 8.30 och åt, som vanligt på Taphae, en kanonfrukost. Idag började vädret bli lite mer normalt för årstiden, det regnade inte och solen lyckades t.o.m. titta fram lite då och då mellan molnen. Det var dock fortfarande ganska kyligt i skuggan och på uppe vid Chiang Mais mest berömda tempel, Wat Phrathat Doi Suthep, som låg högt upp på ett berg precis utanför stan. Om man inte hade varit upp vid detta tempelt så hade man inte varit i Chiang Mai enligt folksed, så vi hade väl inget annat val än att åka upp till templet.

Trappan upp till Doi Suthep

Det gyllene templet Doi Suthep

Vi delade en Songtaew med sex andra som tog oss upp till templet och tillbaka för 100 baht/pers. Det var som sagt lite kyligt för oss där uppe, vi hade valt shorts eftersom solen värmde i stan. Men uppe vid templet var det nästan så att det rykte från munnen när man andades… men det var bara att bita ihop och försöka värma upp sig de gånger som solen tittade fram.

Folk som ber i templet Doi Suthep

Vi lullade runt i templet som var fint i någon timme, tyvärr var vi inte direkt ensamma där. Rullade sedan i stort sett hela vägen tillbaka nedför berget.

Figurer i templet Doi Suthep

Tog en promenad genom stan och hittade en liten innergård där det fanns flera restauranger och hak som serverade mat. Vi valde ett av de minsta haken och åt en riktigt bra lunch för en billig peng. Nära vårt hotell tog vi en öl på en bar i solen på uteserveringen. De senaste dagarna hade vi ju inte fått speciellt mycket värme och sol, så det gällde att passa på. Drog oss sedan sakta tillbaka mot hotellet, halvvägs kom vi på att vi glömt ryggsäcken på baren. Anders sprang tillbaka och eftersom Thailändarna är ärliga så hade barpersonalen tagit hand om ryggan. Skönt!

Tog en kort vila på rummet innan vi tog en timmes massage på vårt favorit massageställe. Maggan fick dessutom sin favoritmassös som verkligen körde hård Thaimassage på Maggan, några gånger gick hon t.o.m. på Maggan och masserade med fötterna. Hur skönt som helst.

Efter en dusch så var det dags för middag på ett ställe som alltid lyckats ha hunnit stänga de tidigare kvällarna. Middagen var helt OK, men det vet i sjuttom om inte gatuhaket precis utanför som vi ätit på tidigare var klassen bättre. Även om vädret var bättre var även denna kväll ganska kylig, därför var det fortfarande fleece och strumpor som gällde. Kvällen avslutades, som vanligt, borta vid nattmarknaden där vi köpte en t-shirt för 150 baht samt tog en värmande latte på Starbucks. Kom tillbaka till hotellet vid midnatt.  

19 mars, Chiang Mai
Upp ca ca 8.30 och åt frukost. Inte ett moln på himmeln och dessutom hade värmen (ca 30 grader) kommit tillbaka. Vi tillbringade hela dagen vid polen på Top North och njöt för fullt. Vid poolen träffade vi på ett annat svenskt par som rest runt lite i Thailand och fick tips på en bra trottoar-restaurang några kvarter bort. Lunchen, varsin macka och vatten, åt vi på Top North.

Avslutade dagen med att ta en sista massage på vårt favvo-ställe med våra favvo-massöser. Det råkade bli en öl på Happy Corner på vägen hem till hotellet också…
Efter dusch och lite whisky på rummet var det dags för middag på Aroon Rai, stället som skulle vara bra enligt tips vid polen. Maten var av lite skiftande kvalitet, ena rätten var riktigt god men den andra var ingen höjdare. Lullade vidare genom natten och vände bort vid nattmarkanden (utan att köpa något!). Avslutade sista kvällen i Chiang Mai med en blaskig Gin och Tonic på en rullande gatubar.  

20 mars, till Phuket och Poseidon
Upp ca ca 8.30 för frukost i solskenet. Packade det sista, checkade ut vid 11-tiden och blev körda till flygplatsen. Lyfte med Air Asia ca 13.20 och landade i Phuket ca 15. Det var klarblå himmel hela vägen under flygningen utom den sista kvarten när molnen hopade sig vilket gjorde landningen lite skumpig. Vi hade bokat en taxi i förväg via Poseidon Bungalows och han körde oss de sju milen upp till Poseidon för 1200 baht.

Incheckningen gick smidigt och vi fick en liten enkel träbungalow med utsikt över vattnet (900 baht/natt). Vi bytte snabbt om och gick ned på stranden, där vi badade och solade lite innan det började regna. Så det var bara att gå upp till hyddan igen efter någon timme.

Duschade och bytte om innan vi gick upp till restaurangen där vi började med en Gin och Tonic före maten. Sedan blev det Tom Kha Gai + Paneng biff samt lite öl till middag. Kanonmat! Eftersom stället ligger ganska isolerat så fanns det inte så mycket annat att göra än att titta på (och rensa) lite kort från resan i PC:n  samt surfa lite via det trådlösa nätverket. God natt någon gång vid 23-tiden.

21 mars, Poseidon
Upp ca ca 8.00 för frukost innan vi gick ned till stranden där vi låg hela dagen. Vädret var, minst sagt, skiftande så vi fick uppleva lite av allt under dagen (sol, moln, regn). Men det gjorde inte så mycket, vi fick i varje fall vila ordentligt.

Lunchen åt vi på strandhaket som låg precis nedanför Poseidon. Öl + vatten samt nudlar med kyckling blev det och det smakade väldigt bra. På eftermddagen tornade de riktiga regnmolnen upp sig och vid 15-16-tiden började det regna ordentligt. Det var lika bra att gå upp till hyddan, där vi packade inför snorklingsturen. Det finns inte så mycket utrymme på båten så det gällde att inte ha för mycket saker med sig. Innan kvällen passade vi på att dricka upp den sista whiskyn + åt den sista lakritsen. Kvällen bjöd inte på några större överraskningar: middag + lite kort-tittande + surf, sedan var det dags att sova.

22 mars, till Similan Islands
Upp ca 6.00 för en snabbdusch och packa ihop de sista prylarna. Lämnade hyddan och packade in våra ”stora” väskor i ett rum på Poseidon. Strax efter 7 hoppade vi in i bilen och åkte 10 minuter till hamnen och båten som skulle bli vårt hem de närmaste dagarna. Vi var först ombord på båten och kunde lägga beslag på den bästa kojen, den som låg högst upp närmast dörren/AC:n.

Serverades frukost efter avgång och lärde känna våra medpassagerare och guide lite bättre. Med på turen var ett franskt ungt par, ett tyskt par + hennes pappa, ett svenskt par med dotter samt två andra svenska par som kände varandra. Guiden hette Lee. Det var fint väder för omväxlings skull, så vi svenskar passade på att sola en del under den nästan fyra timmar långa turen ut till Similan Islands.

En av de nio öarna i Similand Islands

Vi snorklade vid öarna 8 och 9. Det var enormt strömt och ganska grumligt i vattnet, strömmen gjorde det faktiskt ganska jobbigt att snorkla. Enligt Lee berodde det på att det var en väldigt speciell och stor fullmåne, vilket bland annat gjorde att skillnaden på tidvattnet var nästan två meter. Just strömmen gjorde att kaptenen och Lee fick kasta om schemat flera gånger under turen, det var inte alltid möjligt att snorkla där de först ville.

Vi gjorde också ett kortare strandhugg på 8:an där vi klättrade upp till Sail Rock för att se på solnedgången. Tyvärr började det småregna när vi väl kommit upp dit, så någon solnedgång fick vi inte se. Istället blev det middag och öl ombord på båten när det blivit mörkt. Satt sedan uppe och pratade lite innan det var dags att krypa till kojs. Vi vaggades till sömns av behagliga vågor.   

23 mars, Similan Islands
Upp ca 6.30, frukosten serverades vid 7-tiden. Snorklade vid öarna 8 och 4 idag. Tyvärr var det ganska grumligt i vattnet även idag, men visst fick vi se en hel del fisk och andra roliga djur.

En ganska stor Triggerfish

Bland annat såg vi tre sköldpaddor, några muränor, en svartfenad revhaj som cirklade runt oss samt en vattenorm.

En av de muränor som vi såg

Vi gjorde även ett strandhugg på 4:an där vi såg ett gäng flygande hundar uppe i träden. Före middagen dök även ett par delfiner upp och hälsade på vid båten. Det började regna ganska kraftigt på kvällen, så vi fick rulla ned ”plastväggarna” för att skydda oss från regn och blåst under middagen. Tog någon öl efter maten och tjötade lite innan det var dags att sova. 

24 mars, Similan Islands
Upp ca 6.30. Under natten hade kaptenen varit tvungen att flytta båten eftersom det gungade rejält, så vi vaknade upp på andra sidan 4:an. Under dagen snorklade vi på fyra olika platser/öar: 4, 7, 6 och sist 5. Det var väldigt varierande ställen och det var väl egentligen bara två av ställena som var bra. Vid ett av ställena hittade vi en sköldpadda som vi låg ganska länge och tittade på.

Sköldpadda som letar mat

ca 12.15 bar det av mot fastlandet. Men redan efter en timme eller så fick vi problem med motorn. Kaptenen slog av motorn helt och började meka för fullt. Först lät det som att problemet skulle vara löst i ett kick men efter en stund visade det sig att det hade kommit in saltvatten i motorn vilket tydligen inte är speciellt bra. Så småningom var vi ändå på väg igen men båten kunde bara köras på halvfart och det kändes som att vi inte kom någonstans. Besättningen kom fram till att vi behövde assistans varför dom ringde efter draghjälp. Det hela slutade med att det kom en fiskebåt som bogserade oss till hamnen.

Vi bogerades den sista biten från Similan Islands

Tanken var att vi skulle komma fram till hamen vid 16-tiden men vid den tiden hade vi nog inte ens kommit halvvägs.  Vid 18.30-tiden började det kurra lite i våra magar och då trollade besättningen fram en jättegod middag med öl/läsk som vi bjöds på. Normalt ingår det förstås inte någon middag den sista dagen på turen men dom hade tydligen packat med lite nödproviant. Vid 20-tiden kom vi äntligen fram till hamnen och då var vi både mätta och belåtna.

Kördes till Poseidon där vi raskt flyttade in i samma hydda som vi bodde i före Similan-turen.  Efter en GT i baren var det godnatt.

25 – 26 mars, Poseidon
Tillbringade största delen av dagarna på stranden i sol, moln, regn och ösregn. Vi läste några böcker och åt goda luncher i strandbaren. Tog också en promenad bort till resortområdet för att ta ut lite pengar och shoppa lite. Middagarna åt vi på Poseidon

27 – 28 mars, hem till Stockholm
Gick upp vid 8.30-tiden och åt frukost. Låg sedan på stranden och pressade fram till 15-tiden då vi åt en enkel lunch på stranden innan det var dags att gå upp till vår hydda och packa.

Vid 17-tiden kom taxin och hämtade oss och då började det förstås spöregna igen.  Det var bara att packa upp regnjackorna för att slippa bli dyngsura under den korta promenaden från hyddan till taxin. Vi kom fram till Phukets flygplats i god tid och vid 21-tiden lyfte vi mot Bangkok. Efter att ha fördrivit några timmar på flygplatsen var det äntligen dags att åka vidare mot Stockholm där vi landade den 28:e mars ca 08.00.

Det var riktigt skönt att komma hem igen efter en riktigt lyckad resa trots att vädret inte alltid var det bästa. Det finns ju annat att göra än att sola och bada :-)

25 november, till Gambia
Väckning tidigt, närmare bestämt klockan 4.00. Skrapade bort isen från bilen och sedan bar det av till Benstocken för att parkera bilen. Det var långa köer till både incheckning och passkontroll men vi var ute i god tid som vanligt varför vi inte behövde stressa oss igenom frukost och shopping.

Planet skulle lyfta 7.45 men det tog lite tid innan avisning m.m. var klart och vi lyfte inte förrän ca 8.30. Vi flög med Thomas Cook och servicen ombord var jättebra och maten som serverades var nog bland det bästa vi har fått ombord på ett flygplan. Efter 5 timmar och 40 minuter landade vi på Gran Canaria för att tanka och byta besättning. Vi fick gå av planet en stund och Maggan hann då med att suga i sig en cig. Lyfte igen och efter ytterligare 2 timmar och 15 minuter landade vi i Banjul. Det var rena kaoset vid passkontroll, bagageband och säkerhetskontroll. Tre plan hade landat i princip samtidigt och det verkade dom inte vara vana med. Väskorna från vårt plan dök upp på båda bagagebanden och på det ena kom även väskor från ett plan från England. Det var varmt som attan och ruskigt trångt. Så småningom tog vi oss i alla fall ut till bussen och blev körda till hotell Cape Point i Bakau där vi raskt installerade oss i rum 204.

Kungsfiskare med nyfångad fisk

Vi packade upp lite snabbt och sedan skulle vi gå ut och leta reda på någonstans att äta. På väg ut från hotellområdet passerade vi ett gäng bord och där satt Ragga från RM Tours och raggade kunder. Vi hade bestämt oss för att vi skulle göra en dagstur till Senegal under veckan och han lyckades övertala oss att slå till direkt. Vi köpte turen av honom utan att ha kollat vad det fanns för andra arrangörer av turer vilket visade sig vara ett nerköp (läs mer om det lite senare i veckan). Turen kostade 3.200 Dalasi per person, ca 800 svenska kronor, och han ville ha betalt omgående. Det fanns en bankomat tvärs över gatan från hotellet och just den här dagen fungerade den för ovanlighetens skull. Hotellets vakt följde med oss till bankomaten där vi fick stå en stund eftersom det bara gick att ta ut 2.000 Dalasis åt gången och vi skulle ta ut 10.000. Gick tillbaka till hotellet och betalade Ragga för turen och sedan gick vi till Happy Corner där vi åt vitlöksbröd och delade på en pizza och till det drack vi två öl var av märket Julbrew.

Gick sedan tillbaka till hotellet där vi köpte lite vatten och sedan blev det lite whisky, lakrits och dagboksskrivning innan det var dags att sova. I rummet fanns det en takfläkt som gjorde att det blev riktigt svalt och skönt i rummet. Man kunde köpa till AC vilket vi inte gjorde och det behövdes faktiskt inte heller.

26 november, Bakau
Klockan 8.00 gick vi upp och åt frukost som ingick i priset. Det fanns te, kaffe, juicer, mackor, ost, skinka, grönsaker, frukt, ägg, bacon och en massa annat mumsigt. Vi nöjde oss med te, juice, rostade mackor och mango.

Sedan var det dags att träffa Ragga igen för han behövde våra passuppgifter inför resan till Senegal. Stranden nästa! Hotellet hade 12-15 parasoll på stranden och man sade till ”vakten” på hotellet så fixade dom raskt fram solstolar till oss. Det var lite drygt 30 grader i luften och i vattnet var det minst 25 grader och jättehöga vågor. Det var riktigt skoj att hoppa och dyka i vågorna när man väl tagit sig i. Det var nämligen ganska svårt att ta sig ut i vattnet för man kastades åt alla håll av vågorna och dessutom var undervattenströmmarna ganska kraftiga.

Gambiska damer bär gärna sina prylar på huvudet

På stranden fanns det ett par juiceförsäljare och ett par damer som sålde fruktsallad.Vi slog till med en stor fruktsallad att dela på till lunch. Salladen bestod av mango, banan, vattenmelon, ananas, cocosnöt, apelsin och honungsmelon och var jättegod. Priset för salladen var 200 Dalasis vilket är ca 50 kronor.

Vid 15-tiden tog vi en kort promenad bort till restaurangen Calypso där vi drack varsin Julbrew medan vi satt och spanade efter krokodilen som bor i vattenpölen utanför stället. Vi såg den faktiskt på lite håll.

Gick sedan till Smiling Coast och bokade bord till på lördag då ett bra band skulle spela där. Promenerade sedan längs Atlantic Road och vart vi än gick blev vi påhoppade av Gambiska killar som ville vara vår vän/guide. Vi sade vänligt men bestämt nej eftersom vi ville strosa runt på egen hand.

Hamnade så småningom på ett ställe som hette One for the Road där vi åt lite pommes och drack ett par Julbrew. Vi förundrades över att alla turister som gick förbi hade en Gambisk kille i släptåg.

På kvällen åt vi 3-rätters middag på hotellet och maten var både billig och god, priset var 350 Dalasis per person. Vi åt champinjonsoppa, pepparstek och flamberad ananas med glass och till det drack vi en flaska rosévin. Gick sedan till Happy Corner och drack varsin öl innan vi tänkte se oss omkring lite i området men försäljarna var ruskigt  jobbiga varför vi bestämde oss för att göra godnatt i stället.

27 november, Bakau
I dag gick vi upp redan 7.30 för vi skulle göra en utflykt till Kachikally Crocodile Pool tillsammans med vår Gambiske vän Salomon. Vi stötte på honom utanför hotellet redan första kvällen och nu tyckte vi att han skulle få tjäna en slant på att vara vår guide i ett par timmar eftersom han var väldigt trevlig och framför allt inte lika tjatig som många andra. Det skulle ha gått lika bra att ta sig till krokodil-pölen på egen hand, men dom flesta i Gambia är väldigt fattiga och det var inte helt fel att ha med sig Salomon för nu hade vi ju en ”vän” och då slapp vi tjatet från andra killar.

Krokodil

Efter en kort promenad var vi framme vid krokodil-pölen, inträde 50 Dalasi per person. Först visade Salomon oss museumet som visade bilder, masker, kläder m.m. från Gambia. Sedan var det dags att gå och klappa krokodilerna. Ja, man fick faktiskt klappa en del som var tama, små och snälla för att vara ett av världens farligaste djur. Det fanns massor med krokodiler både i vattnet och på land. Vissa var jättestora och andra pyttesmå, en del såg riktigt stora och farliga ut och dom fick vi gå små omvägar runt.

Krokodil som visar tänderna

Vid 10.30-tiden var vi tillbaka vid hotellet och då gick vi raskt ner på stranden där vi solade och badade i ett par timmar. Det var röd flagg även i dag med höga vågor och härliga vindar som gjorde att det var riktigt skönt att bara ligga platt i solen. I dag gick vi till Calypso och åt lunch, det blev varsin macka och öl. Därefter mera sol och bad på stranden men vid 16-tiden gav vi upp och gick till rummet och vilade en stund före middagen.

Vi började kvällen på Happy Corner där vi drack ett par öl och sedan gick vi till Smiling Coast för att äta middag. Till förrätt blev det barracuda och sallad och till huvudrätt räkor och kyckling. Vi drack rödvin och öl och sedan drog bandet igång ordentligt och turisterna var uppe och jazzade runt. Det var ändå inte något riktigt drag så efter ett par timmar gick vi tillbaka till Happy Corner där det verkligen var fullt ös. Ett riktigt bra band spelade reggae och det var fullt med folk (både turister och Gambianer) som dansade runt på stället. Vi passade på att, under stort jubel, ta en svängom på gatan eftersom det fanns mera plats där. Det blev en ganska sen kväll, tillbaka  på hotellet ca 01.00 på natten.

28 november, Bakau
Upp ca 8.00 och åt frukost och en timme senare träffade vi Salomon igen för nu skulle han följa med oss till Monkey Forest. Han fixade fram en chaufför åt oss som hade en gammal skruttig bil men det var faktiskt en cab, den enda vi såg av det slaget under veckan. Det tog ca 20-30 minuter att åka till apskogen där inträdet var 30 Dalasi per person, 20 för guiden. I skogen finns det tre sorters apor; grön markatta, röd colobus och en sort till som vi inte såg.

Grön Markatta som smaskar på en jordnöt

Dom gröna markattorna var väldigt snälla och vi hade köpt två stora påsar med jordnötter efter vägen som aporna gillade skarpt. Vi såg hur många apor som helst av den sorten, en hoppade till och med upp och satte sig på Anders axel och tiggde jordnötter.

Familjen Grön Markatta sitter och tigger jordnötter

Dom röda colobus-aporna är inte lika snälla så dom ska man passa sig för vilket inte såg ut att bli något problem för när vi hade gått igenom nästan hela området då hade vi fortfarande inte sett några apor av den sorten. Men helt plötsligt satt det en så´n apa precis bredvid stigen, han var nog inte riktigt frisk.

Röd Colobus som satt och vilade precis vid gångstigen

En bit längre fram hoppade det runt ett gäng Colobus-apor i träden och dom var riktigt fina att titta på. I parken såg vi också en del fåglar, bland annat den rödnäbbade näshornsfågeln som var med i Lejonkungen.

Röd Colobus som satt och spanade uppe i ett träd

När jordnötterna var slut då var det dags att åka tillbaka mot Bakau. Vi betalade guiden och chauffören 500 Dalasi var för att dom guidat och kört oss. Det var kanske lite mycket men vi tyckte att dom var värda pengarna. Åt varsin macka och drack varsin öl på hotellet innan vi gick ner till stranden för att steka oss lite.

I dag försökte vi ta ut lite mera pengar i bankomaten men det ville sig inte alls. Fick växla lite USD-sedlar i stället.

På kvällen gick vi till Italian Connection och åt bruchetta och pizza. Maten var god men stället ganska trist och väldigt lite folk. Drack ett par öl på Happy Corner och sedan var det kudden som gällde.

29 november, Bakau
9.00, upp och hoppa. Efter frukosten gick vi raka vägen till stranden där vi latade oss hela dagen. Det blev fruktsallad till lunch och sedan slog vi till och köpte varsin färskpressad juice. I dag var det ljusblå flagg på stranden, vad nu det innebär, och inte alls lika höga vågor som tidigare.

Fiskeby

På eftermiddagen lade vi oss vid poolen ett tag innan det var dags för den rituella whisky och lakrits-stunden på altanen. Helt plötsligt knackade det på dörren och vem var det som kom om inte Ragga från RM Tours. Klockan var 18.00 och han kom för att tala om att morgondagens tur till Senegal var inställd. En av de andra som skulle åka med på samma tur hade blivit sjuk och kunde åka först på onsdagen, så han undrade om vi ville åka då istället. Vi ville inte det utan ville få pengarna tillbaka istället. Då helt plötsligt kunde han fixa en tur bara för oss, men vi hade beslutat oss för att fixa denna tur på annat håll. Då påstod Ragga att det inte var några andra operatörer som körde till Senegal eftersom det var för högt gräs. Vi visste dock att t.o.m. vår lokala guide Salomon/Sherif kunde ta oss dit för en billigare peng, så vi började bli trötta på det som vi var ganska säkra var lögner.  Han hade dock svårt att skaffa fram pengarna, men bestämde träff med oss lite senare på resturang Calypso där vi skulle äta middag.

När Ragga gått så gick vi tvärs över gatan till Mr Fix It och frågade om han kunde fixa en tur till Senegal åt oss nästa dag. Efter ett telefonsamtal till Scan Tours så var det bokat och klart, dessutom blev det billigare (bara 5.000 dalasis) än att åka med Ragga och RM Tours. Vi skulle bara komma tillbaka lite senare och betala turen efter det vi fått våra pengar från Ragga. Detta trots att Ragga sagt att inga andra operatörer än han körde till Senegal… Det var inte så kul att få bekräftat att Ragga ljög för oss.

Ganska uppretade på Ragga, men nöjda med att ändå få åka till Senegal i morgon gick vi till Calypso och åt en tvårätters middag (vitlöksbröd + två olika rätter med räkor som vi delade på). I väntan på att Ragga skulle komma med våra pengar tog vi in ytterligare en öl, totalt gick notan på 1.000 dalasis. När det hade gått en halvtimme efter det att Ragga skulle ha kommit till Calypso insåg vi att han inte skulle dyka upp, så vi gick tillbaka till hotellet för att försöka få tag på honom på telefon. Av en ren slump så frågade vi receptionspersonalen om de kunde hjälpa oss att ringa honom. Då visade det sig att Ragga struntat i att åka till restaurangen och istället lämnat våra pengar till hotellpersonalen. Inte nog med att vi nu visste att han ljög för oss, nu visade det sig att man inte heller håller vad han lovar.

Vi tog pengarna och gick till Mr Fix It och betalade turen. Drog sedan vidare till Happy Corner för en avslutande öl + en fanta till en av Gambianerna som ”kände” oss. Vi drog oss tillbaka till hotellet ganska tidigt efter en ganska jobbig kväll, det är inte kul att på sin semester bli både arg och besviken.

30 november, till Senegal
6.30, upp och hoppa för en tidig frukost, vi fick t.o.m. vänta en stund på att allt skulle bäras ut från köket. Hämtades 07.45 av Scan Tours i en minibuss där det satt fem andra svenskar. Vi åkte raka vägen till Banjul och hann precis med bilfärjan som gick 08.15. Turen över till Barra tog ca. 45 minuter och vi passade på att prata lite med de andra i gänget. Ingen av oss hade väl några stora förhoppningar när det gällde djurlivet i parken i Senegal, men hoppades på en trivsam tur ändå. Chauffören hämtade en ny bil, av Land Rover-typ, och vi sju trängde ihop oss på säten gjorda för sex personer på flaket. Sedan bar det av i 70 knyck på väg mot Senegal-gränsen som låg några kilometer bort.

En av parkens två vita noshörningar som importerats från Sydafrika

Vid gränsen fixade de medföljande guiderna alla papper och stämplar innan vi fortsatte de sista tre kilometrarna till Fathala-parken. Vi tog av taket på vår bil, plockade upp en lokal guide och åkte in i parken. Väl inne i parken blev vi omedelbart omsvärmade och attackerade av broms-liknande flygfän. Snabbt som sjutton smetade vi på oss ”Mygga” vilket hjälpte en del, men de som hade åtsittande kläder fick bett ändå genom tyget. Det visade sig t.ex. att Maggan kom hem från parken med lite över 50 bett på ryggen som kliade i över en vecka…. Så om ni åker till denna park, ta på er ”Mygga” samt heltäckande och lösa kläder innan ni åker in i parken.

Eland Antilop

Turen i parken tog ca två timmar och trots det höga gräset fick vi se en hel del djur:
- två vita noshörningar
- 10 Eland antiloper
- 1 Vattenbock
- 1 Buskbock
- ett antal warthogs/grisar
- miljarder bromsar
Turen avslutades med en picnic-lunch vid parken runt 12-tiden. Guidern stekte och fixade fram en ”Svensk” lunch bestående av falukorv, ägg, vita bönor, mm.

En av de "tama" zebrorna som strosade omkring vid ingången till parken

Efter lunchen bar det av ”hemåt” igen, vi kom med en färja vid 15-tiden. Guiden tog tyvärr en omväg på vägen hem och släppte av de andra gästerna som bodde längst bort först bara för att guiden själv bodde vid Cape Point. Inte så kul för oss som fick åka bil lite drygt 30 minuter extra bara för att guiden var lat.

Tillbaka på hotellet stötte Anders på Ragga från RM Tours som satt och väntade på att försöka lura några andra turister. När Anders frågade honom varför han ljög om minst två saker för oss igår samt inte kom till vårt avtalade möte, så blev han sur och hade inget bra svar. När jag ändå ville ha svar blev han arg och kallade Anders för ”den värsta svensk han någonsin mött” samt skrek att Anders måste var sjuk i huvudet. Självklart kan man inte tåla sådant som gäst på hotellet och Anders sa till honom att vi skulle klaga hos hotellet och Ving. Han bara hånskrattade åt oss, verkligen en otrevlig figur. 

Ni kanske kan förstå varför vi avråder alla som bor på Cape Point Hotell eller Bijilo Beach Hotel att boka någon tur med Ragga och RM Tours som håller till på dessa hotell. Enligt Ving saknar han nödvändiga tillstånd och försäkringar (i varje fall för Senegal-turerna), så även om Ving kanske är någon hundralapp dyrare så boka med dem eller någon annan lokal operatör (t.ex. Scan Tours) istället. Enligt Ving var vi inte de första turisterna denna säsong (som bara var någon månad gammal) som hade klagomål på Ragga…

Vi svalkade av oss med ett dopp i polen innan vi duschade och bytte om inför kvällen. Vi tog en öl på Happy Corner innan vi slog oss ned på ett litet ställe på en tvärgata som hette ”Rising Sun”. Vi åt mix sallad och räkcoctail till förrätt samt biff med lök och pepparstek som huvudrätt. Det plus fyra öl kostade oss bara 690 dalasis. Vi drog tillbaka till hotellet för att slippa alla jobbiga ”vänner”, lokala guider, m.m. denna kväll. I stället kollade vi på veckans kort i vår lilla mini-pc. Somnade före midnatt.

1 december, Bakau
Klockan 8.30 gick vi upp och åt frukost, sedan var det stranden som gällde hela dagen. Vi solade en del, lekte i vågorna och slöade nästan hela dagen. Vi delade på en fruktsallad till lunch och tog varsin färskpressad juice på eftermiddagen. Tyvärr blåste det inte så  mycket vilket gjorde att det var en hel del små kryp, kallade MotoMoto, som bet oss vilket gjorde att vi gick till poolen istället runt tre-tiden. Vi växlade lite mer pengar (80 USD till Dalasi) för att klara oss det sista dygnet.

Vi fick tag på hotellets manager och framförde våra klagomål på Ragga/RM Tours som han tillåter sitta och sälja turer på sina två hotell, managern verkade inte bry sig om vad vi sa men hävdade att han inte gjorde några affärer med Ragga (tro det om ni vill…). Vi stötte även på Vingvärden och pratade en del med henne om vad vi råkat ut för när det gällde Ragga/RM Tours. Hon sa att Ving var medvetna om problemet och att dom redan hade bokat in ett möte med Ragga, ett möte som han ännu inte dykt upp på (känns det igen?)…

Rödnäbbad Näshornsfågel

Vår sista middag vid Cape Point åt vi på Happy Corner och den bestod av vitlöksbröd + pasta (spagetti respektive lasagne) +  någon öl. Tidig kväll även nu, vi började bli trötta på att vänligt och bestämt säga nej till alla gambier som ville vara våra vänner.

2 december, till Stockholm
Klockan 8.30 gick vi upp och åt frukost, sedan var vi på stranden några timmar tills det var dags att packa det sista. Bussen kom och hämtade oss vid 14-tiden och körde direkt till flyplatsen. Incheckningen och alla kontroller gick supersnabbt (trots varningar att det kunde ta lång tid), men det kanske berodde på att vi var första buss dit.

Det var billigt att shoppa inne på flygplatsen och vi tog en sista kall öl i värmen vid utomhusbaren. Vid femtiden var det dags att gå ombord på planet och påbörja den långa flygningen hem till snön och kylan. Vi landade på Arlanda 04.00 på morgonen och skottade fram bilen på långtidsparkeringen. Det var dags att åka hem och sova några timmar innan vi behövde åka till jobbet, våra semesterdagar för året var slut!

21 september, till Egypten 
En av nackdelarna med charter är att flygtiderna oftast är helt horribla och denna resa var inget undantag. Väckning redan klockan 03.30 för att ta bilen till Arlanda. Efter en smärtfri och snabb incheckning tog vi frukost och en kaffe innanför säkerhetskontrollen för att vakna till liv. Passade på att även komplettera lite proviant i taxfreen (cigg, whisky och lite lakrits). Även fast det var tidigt så kräver traditionen en öl innan avfärd, men det är på gränsen så här tidigt på morgonen.

Hur som helst, 06.30 lyfte Novair-planet mot Sharm El Sheikh. Tiden gick hyfsat fort ombord och det mesta var bra, även fast den förbokade måltiden mest såg ut som barnmat.  Efter ca tre timmars flygning sa piloten att vi inte skulle landa i Egypten på tid, utan var tvungna att gå ned i Aten för en teknisk mellanlandning. Det visade sig att pilotens ruta hade spruckit och han vågade inte flyga planet med en sådan spricka. Piloten var kolugn och det bidrog säkert till att de flesta ombord på planet var ganska lugna, trots den ovanliga incidenten. Det blev inte Aten utan istället Charnia på Kreta som vi landade på. Foton på vindrutan mailades till Novairs tekniska avdelning samt till Airbus och efter nästan tre timmar fick piloten klartecken att flyga vidare med den spruckna vindrutan. Vi landade drygt tre timmar försenade i Egypten.

Vi checkade in på Dreams Beach Resort som tyvärr var ett All Inclusive-hotell (dock ett ganska bra sådant visade det sig), men det var läget vid ett korallrev som vi ville åt. Vi åt middag på hotellet, det var en buffé som faktiskt var helt OK. Bra variation av maträtter och det fanns ganska mycket ätbart som dessutom smakade bra. Lullade sedan omkring på hotellets område för att bekanta oss med vårt hem de närmaste två veckorna. Somnade ganska tidigt efter en låååång dag.

22 september, Sharm El Sheikh
Upp 07.30 för att äta frukost och ta det lite lugnt. Vi gick på informationsträffen som Apollo ordande enbart för att boka upp oss på en hel rad med turer. Vi kunde åka med Apollo till Petra (Jordanien), så vi behövde inte fixa den turen själva.

"Stranden" vid Dreams Beach Resort

Det var faktiskt molningt hela förmiddagen och det föll till och med ett par regnstänk, men det var varmt (ca 38 grader) och ändå ganska behagligt att ligga på stranden och lata sig. Vi snorklade mycket vid revet som gick längs med hela hotellet (egentligen längs hela udden som vi bodde på). Lunch åt vi på Grill House innan vi återgick till solstolarna och snorklingen. På eftermiddagen tittade även solen fram och då blev det nästan för varmt… Det blev väl mellan 2-3 timmars snorkling nästan varje dag som vi tillbringade på hotellet och det skulle visa sig att snorklingen vid hotellet var den bästa. 

På vägen upp till hotellrummet tog vi lite snacks och en öl i poolbaren. Nackdelen/fördelen med All Inclusive är ju att det finns mat och dryck nästan överallt och i stort sett dygnet runt, det gäller att hålla igen (något som alla ryssar på hotellet inte kunde…). Middagen blev återigen en buffé-middag som var bra. Tog sedan en 30 minuters promenad bort till ett shoppingcenter, El Mercato, som skulle ha bra utbud och fasta priser. Vi hittade dock inget att köpa utan lullade tillbaka till hotellet för en drink i baren innan det var dags att sova. Vi la oss hyfsat tidigt för i morgon (eg. i natt) skulle vi åka till Kairo.  

23 september, Kairo 
Upp klockan 01.30 och en halvtimme senare satt vi på bussen som skulle ta oss till Kairo. Vi hade hoppats på att få ett två-säte var för att kunna sova bättre, men vi var sist ombord på bussen och alla andra hade redan hunnit sprida ut sig. Bland annat hade nio Apollo-guider som skulle med till Kairo för utbildning tagit egna två-säten. Vi tycker väl att man borde ha låtit de betalande gästerna fått välja säten först och åka bekvämt, men de gratisåkande Apollo-guiderna lämnade inte sina säten för oss, utan det var några andra betalande gäster som fick tränga ihop sig så att vi kunde få ett två-säte att dela på.

Hur som helst så kunde vi faktiskt sova en hel del på bussen och väcktes först vid 7-tiden då vi skulle göra ett frukoststopp då vi kunde äta våra medhavda frukostlådor från hotellen. Sedan bar det av mot Kairo ytterligare någon timme, eller så. Väl framme i Kairo åkte bussen till hotell Victoria så att de som skulle sova över (bland annat vi) kunde lämna sina väskor. 

Åkte sedan till det Egyptiska museet där det var otroligt mycket folk och ganska lång kö för att komma in. Den lokala guiden visade oss runt i den nedre våningen och pekade ut de mest intressanta förmålen. Det var dock svårt att ta sig runt eftersom det var folk precis överallt. Vi gick istället upp till den övre våningen där vi fick tillbringa 45 minuter på egen hand för att utforska allt som hittades i Tutankhamons grav samt även titta på alla mumier. Tog sedan bussen till lunchstället som låg precis vid pyramiderna.

Pyramiderna i Giza

Väl framme vid pyramiderna på Gizaplatån tog vi bussen direkt upp till utsiktsplatsen som låg bakom de tre enorma pyramiderna (den högsta, Keopspyramiden, är nästan 140 meter hög). Det togs en del foton innan vi, tillsammans med många andra från bussen, hoppade upp på varsin kamel för att rida tillbaka till pyramiderna. Vår kamelskötare frågade om vi ville rida själva eller gå i karavan (som de flesta andra gjorde). Självklart passade vi på att rida själva och det var riktigt skojigt. Bakom oss sprang vår stackars skötare och skrek och hotade kamelerna med käppen för att få dom att springa (och inta bara lunka).

Efter några obligatoriska fotostopp på vägen så kom vi helskinnade ned till den andra pyramiden (Kefren) där vi valde att gå in och se gravkammaren mitt inne i pyramiden. Det var trångt, oerhört varmt i den långa gången där man oftast fick gå nästan dubbelvikt för att få plats. Gravkammaren visade sig vara ett stort tomt utrymme utan den minsta utsmyckning. D.v.s. inte mycket att se, men det var kul att ha varit inne i en pyramid.

Sphinxen vid Giza-pyramiderna

Åkte sedan med bussen en kort bit till Sfinxen där vi tog ännu mer kort innan dagens tur avslutade på en parfymerifabrik i närheten. Vi köpte inget, men några passade på att köpa lite parfymer. Bussen körde oss sedan tillbaka till hotellet för att checka in, de som ”bara” åkte endagarsturen hade då en 6-7 timmars bussresa att se fram emot med ankomst till Sharm runt 2-3 tiden på natten.

Vi passade på att ta en öl i hotellets bar och kollade sedan in omgivningarna innan vi gick upp och tog en välbehövlig dusch innan middagen som var buffé på hotellet. Maten var hyfsad och man fick nästan lite för mycket mat. Apollo-guiderna drog iväg till ett modernt köpcentrum, men vi valde att utforska en lite mindre lokal marknad några kvarter från hotellet. Det fanns väl inte så värst mycket att köpa där, men det var kul att gå omkring och titta på folk. Till slut så kunde vi inte motstå frestelsen utan köpte en pike-tröja till Anders efter en hel del prutande och kindpussande. Vi gick tillbaka till hotellet vid 23-tiden och somnade nästan direkt efter ännu en lååång dag.

24 september, Kairo
Frukost redan klockan 07.00 och sedan bar det raskt av mot dagens sevärdheter. Vi började med att åka upp till Citadellet där vi framförallt utforskade Albastermoskén (Mohamed Alis moské). Den här moskén ska vara en kopia av den blå moskén i Istanbul, vi som nu har sett båda kan konstatera att den Blå Moskén i Istanbul är mycket finare och att likheten inte var direkt slående. Utsikten över Kairo från höjden där Citadellet låg var fin, även om en del av Kairo var dolt i soldiset.

Citadellet i Kairo

Bussen tog oss sedan vidare till det som sas vara Afrikas största basar, Khan el Khalili. De övriga i gänget drog iväg med en lokal guide, men vi fick tipset av en av Apollo-guiderna att gå i en annan riktning för att kunna se den ”verkliga” marknaden. Vi fick uppleva både de vanliga turist-affärerna samt efter ett tag även de affärer som sålde varor till Egyptier. Det blev inget köpt denna gång även fast vi utmanade ödet och gick in i några affärer. Försäljarna var dock inte så jobbiga som vi trodde och vi kom ut utan att behöva dricka te. När vi skulle tillbaka till bussen tänkte vi ta en liten annan väg för att se mer av marknaden. Det slutade dock att vi nästan kom vilse i alla gränder och fick tidsbrist. Vi gick tillbaka ungefär samma väg och lyckades komma till bussen i tid.

Vi åkte vidare söderut i drygt en timma tills vi kom till gravområdet Sakkara. Där finns bland annat den äldsta pyramiden i Egypten, farao Djosers trappstegspyramid, som tyvärr var delvis under restaurering. Men visst kunde man tydligt se var de senare pyramidbyggarna hämtat inspiration från. Vi tog bussen en kort bit för att komma till en annan grav som hade ganska bra bevarade reliefer som visade livet i Egypten för 4.000 år sedan. Här kröp vi dessutom in i ännu en pyramid. Den var ganska liten vilket gjorde att gången inte var så lång, men gravrummen var lite finare än i Kefrenpyramiden.

Pyramiderna vid Sakkara

Nu var det slut på sevärdheterna och bussen började den långa färden tillbaka till Sharm. Innan vi lämnade Kairo stannade bussen på ett lunchställe för turister. Maten var hyfsad, men det som störde oss mycket var att stället hade en liten lejonunge som man kunde fotas med. Ungen hade fått sina huggtänder avklippta och trivdes inte alls. Vi trodde inte att Apollo ville stödja sådant djurplågeri och påtalade det för reseledaren Jimmy.  Några av Apollos blivande guider passade på att fotografera sig med ungen, kanske inte så passande som Apollo-represenanter. Förutom några mindre bra sätt att agera (enligt oss) var alla blivande Apollo-guider väldigt trevliga, pratglada och nyfikna, de kommer säkert bli bra reseledare vintern 2010/2011.

Bussfärden hem gick ganska smärtfritt och vi kom tillbaka till hotellet vid 22.30-tiden. Efter en drink i baren så var det dags att krypa i säng efter en lång, men väldigt intressant och kul utflykt.

25 september, Sharm El Sheik
Upp 07.30 för att äta frukost, man var tvungen att gå upp så här tidigt för att få hyfsade solstolar på stranden. Vi tillbringade hela dagen på stranden, det var stekhett och nästan 40 grader i skuggan. Sola kunde man göra i tio-femton minuters intervaller innan man var tvungen att svalka sig i det 27 gradiga havet eller ta en dusch. Snorklade säkert tre timmar totalt vid två olika tillfällen under dagen.

Picassofish och Orangespine Unicorn

Vi åt ett par små crepes i baren som lunch och drack mängder med vatten. Ryssarna började dricka alkohol redan när baren öppnade klockan 10 och var vid lunchtid inte speciellt intresserade av mat. Vi lärde oss under denna resa att ryssar faktiskt är värre än tyskar och engelsmän när de är utomlands. Ryssarna drack något kopiöst och många var fulla redan tidigt på dagen. Att de sedan inte hade någon som helst respekt för andra människors solstolar och behov av lite privat utrymme gjorde inte saken bättre.

På vägen upp till hotellrummet stannade vi till och tog en öl och lite eftermiddagssnack vid poolbaren. Vi passade också på att ”stjäla” med oss varsin macka till morgondagens utflykt. Efter lite vila och dusch så var det dags för ännu en buffémiddag som var helt OK. Tidigt till sängs för att försöka få lite sömn innan nästa utflykt.

26 september, Petra i Jordanien
Väckning 03.15 (och det här kallas semester….). Bussen hämtade oss 03.40 och vi var åtta personer som skulle göra turen till Petra. Bussen åkte några timmar norrut till hamnstaden Taba. Därifrån tog vi en snabbfärja (45 minuter) över viken till Aqaba som ligger i Jordanien. Här hämtades vi upp av en lokal guide och hoppade in i en minibuss för vidare transport upp till Petra.

Efter ett par kortare stopp, bland annat vi en utsiktspunkt, och nästan tre timmars bussfärd kom vi äntligen fram till klippstaden Petra. Det var kokhett i solen, lite drygt 35 grader varmt i skuggan. Av någon konstig anledning kändes det nästan lite svalt i den långa vindlande ravinen som leder ned till klippstaden. Guiden berättade en hel del om Petra och visade oss de mest intressanta delarna under en nästan två timmar lång vandring. Det gick hela tiden svagt nedåt och vi visste att vi måste göra om samma vandring för att komma tillbaka till bussen, fast då i svag uppförsbacke hela vägen. Inte en speciellt lockande tanke med tanke på hettan.

The Treasury i Petra

Det häftigaste med Petra var nog ändå att se uthuggningen i klippan som kallas för ”The Treasury”. Att se detta byggnadsverk öppna upp sig när man kommer i den smala ravinen var något speciellt. När vi sedan gick längre in i Petra så fanns det mycket olika kungagravar och andra grottor att titta på. Visst var de lite speciella, men inte lika fina som ”The Treasury”.

Vi åt lunch längst ned i Petra och fick lite drygt två timmar på oss att vandra tillbaka på egen hand. Vi gjorde ett besök i Urn-graven som är en av de största kungagravarna. Den var fin utanpå, men väldigt tom och grå inuti. Sista sträckan av ravinen upp till bussen badade i den starka solen och vi valde att rida häst tillbaka istället för att gå och svettas. Vi red om ett par andra i gruppen som berättade att de avundsjukt hade sett oss trava förbi.

Kungagravar i Petra

När alla hade kommit tillbaka till bussen började den långa färden tillbaka hem till Sharm. Vi startade från Petra strax efter klockan fyra och var hemma på hotellet vid 23-tiden. Vi stöp i säng efter ännu en lång dag, men det var en häftig utflykt till Petra. Det vet i sjutton om inte Petra var lite häftigare att se än pyramiderna.

27 september, Sharm El Sheik 
Standarddag på hotellet vilket innebär frukost vid 08.00 följt av sol och bad på stranden hela dagen. Snorklade både före och efter lunch, totalt ca tre timmar. Lunch i strandbaren, crepes, samt en massa vatten under hela dagen.

Short Nose Unicorn

Eftermiddags snacks vid poolbaren innan det var dags för lite tvättande av de svettiga kläder som vi använt under våra utflykter. Apollo fick tag på oss på hotellrummet och meddelade att morgondagens tur till Blue Hole var inställd. Vi blev inte så glada över att få det beskedet så sent eftersom vi då inte kunde boka samma tur hos någon annan arrangör. Inte hjälpte det oss något att de glatt sa att det var den första gången som denna tur blev inställd… Vi ville att Apollo skulle garantera resten av de turer som vi bokat med dem och de lovade att säga till oss i god tid om någon mer tur blev inställd (mer om det lite längre fram på semestern).

En gång i veckan fick man äta a la carte-middag på en av hotellets restauranger och ikväll valde vi den italienska restaurangen Pergola. De var en ganska bra trerätters middag, även fast kanske inte alla rätter var så smakrika. Vi gick till en parfym-shop nära hotellet och köpte lite parfym och glasflaskor för total 110 EGP. Vi hade lovat den försäljaren att vi skulle köpa av honom om vi inte hittade något bättre i Kairo. Vi kom i säng så sent som 01.30. 

28 september, Sharm El Sheik
Ännu en (oplanerad) dag på hotellet vilket innebär frukost vid 08.00, följt av sol och bad på stranden hela dagen. Det blåste en hel del vilket gjorde att revet och snorklingen var stängt (p.g.a. vågor).  Så idag blev det bara snorkling efter lunch, men det blev ändå drygt två timmars snorkling. Lunch i strandbaren, crepes, samt en massa vatten under hela dagen.  Enligt några dykare så var det tydligen vanligt på vinterhalvåret att det det blåste hyfsat vilket gjorde att snorklingen på bl.a. vårt hotell ganska ofta var avstängt delar av dagarna. Vi blev bara drabbade av detta ett par dagar under vår semester.

Filefish

Vi bokade in oss på 30-minuters ryggmassage sent på eftermiddagen nere vid stranden. Massagen var mycket bra, t.o.m. bättre än i Sverige och gjorde underverk för våra muskler i rygg och axlar. Efter massagen bokade vi upp oss på ytterligare två omgångar ryggmassage lite senare i veckan. Eftermiddags snacks vid poolbaren innan vi duschade och åt en till middagsbuffé.

Orangestriped Triggerfish

Efter maten tog vi en taxi (här gällde det att pruta) till Old Market för att se vad det var för ställe. Vi var ute efter ett par papyrus-målningar med ett speciellt motiv och vi hade fått tips om att de kunde finnas på Papyrus-muséet som ligger vid Old Market. Tyvärr fanns inte våra motiv där och istället vandrade vi runt på marknaden för att se om vi ville köpa något annat. Anders fastnade för en speciell klocka, men försäljaren förolämpade osss under prutningen så vi gick därifrån. Vi kollade efter motsvarande klocka hos andra (trevligare) klockförsäljare, men det blev ingen affär.  Tog taxi tillbaka till hotellet där vi beställde våra speciella papyrus-målningar i shopen. Beställningen gick till Kairo och våra tavlor skulle komma om ett par dagar. Avslutade kvällen med ett par drinkar på hotellet.  

29 september, Sharm El Sheik
Ännu en dag på hotellet vilket innebär frukost vid 08.00, följt av sol och bad på stranden hela dagen. Även idag blåste det en hel del vilket gjorde att revet och snorklingen var stängt (p.g.a. vågor).  Så det blev bara snorkling efter lunch, men det blev ändå drygt två timmars snorkling. Lunch i strandbaren, crepes, samt en massa vatten under hela dagen. 

Arabian Surgeonfish

På eftermiddagen gick vi upp till poolen och låg och läste någon timme innan det var dags för eftermiddags snacks. Duschade, vilade lite på rummet samt åt en till middagsbuffé. Vi rörde oss inte utanför hotellet den här kvällen utan köpte ett par billiga solglasögon (kopior för 40 EGP styck) samt tog några drinkar i baren och ute vid beduin-tältet innan vi somnade.

30 september, Sharm El Sheik
Upp 07.00 för frukost och hämtades 08.15 av Colona Divers, idag skulle vi på snorklingstur vid lokala rev. Det var både dykare och snorklare ombord på båten, vilket gjorde att vi fick vänta en ganska bra stund på att dykarna skulle bli klara med all sin utrustning. Det är ju lite enklare med oss som snorklar, vi behöver ju bara fenor, mask och en snorkel…

Crocodilefish

Till slut kom vi iväg till hamnen och ombord på båten efter ett par säkerhetskontroller.  Under dagen gjorde vi tre stopp och vi fick snorkla länge vid varje stopp, minst 50-60 minuter vi varje stopp. P.g.a. av blåsten så var alla tre stoppen i närheten av hamnen samt utanför El Fanar-stranden. Vi var bara tre snorklare ombord på båten, varav en kraftig tjej som bara kunde snorkla runt båten i en lina. Det innebar att vi i stort sett fick en egen snorklingsguide hela dagen.  Nu vill vi ju gärna klara oss själva, så ofta var guiden bara med oss i början av varje snorkling.  

Titan Triggerfish

Snorklingen var bra, men kom faktiskt inte riktigt upp till artrikedomen som finns på revet vid vårt hotell. Det som stack ut lite extra på de här tre stoppen var att vi fick se en enorm muräna som stack ut från sin håla för att bli putsad. Dessutom fick vi se lejonfisk, några stora triggerfiskar, en blåprickig rocka och en krokodilfisk. Speciellt krokodilfisken var svår att se eftersom den ofta ligger still på botten och har ett närmast perfekt kamouflage.

Giant Moray

Vi kom tillbaka till hotellet lagom till en öl och lite snacks vid poolen innan solen gick ned. Även denna kväll höll vi oss på hotellet och åt en hyfsad buffémiddag, tog ett par drinkar vid olika ställen på hotellområdet samt kunde till slut köpa de papyrus-tavlor som vi beställt från Kairo.

1 oktober, Sharm El Sheik 
Upp 07.00 för frukost och hämtades 08.10 av Apollo med stor buss, idag skulle vi på snorklingstur i nationalparken Ras Mohammed.  Bussen körde direkt till hamnen där vi mötte snorklingsguiderna från Colona Divers som arrangerad även denna tur, men skillnaden från gårdagens tur var att den har turen gjordes med en mycket större båt samt bara var för snorklare.

En Bluespotted Stingray som blir hårt uppvaktad av en Blue Triggerfish

Ras Mohammed låg bara en kort båtfärd från hamnen och vi gjorde tre planerade snorklingsstopp under dagen. Alla tre stopp låg väldigt nära varandra vilket var lite tråkigt, det borde väl finnas bra snorklingsplatser lite mer utspritt i den stora nationalparken? Variationen borde bli bättre under ytan om platserna ligger lite längre ifrån varandra. Tiden för snorklingsstoppen var ungefär 35-45 minuter.

Vi fick, förutom de tre planerade stoppen, snorkla i mer än en timme när besättningen skulle äta lunch. Snorklingen var väl hyfsad även på denna tur och vi fick se en hel del fina koraller och mycket fisk (förstås). Det mest speciella var en Grouper (vi trodde det var en Napoleonfisk), en triggerfisk samt en blåprickig rocka. Som helhet var det en ganska bra och behaglig tur. Det är alltid skönt att vara på vattnet när det är så här varmt (+ 38 grader och stekande sol).

Enorm Grouper som vi simmade med en lång stund

Vi kom tillbaka till hotellet lagom till en öl och lite snacks vid poolen innan solen gick ned. Även denna kväll höll vi oss på hotellet och åt en hyfsad buffémiddag, tog ett par drinkar vid olika ställen på hotellområdet.

2 oktober, Sharm El Sheik
Standarddag på hotellet vilket innebär frukost vid 07.00 följt av sol och bad på stranden hela dagen. Snorklade både före och efter lunch, totalt ca tre timmar. Lunch i strandbaren, crepes, samt en massa vatten under hela dagen.  Sista snorklingen gjorde Maggan själv och lyckades då få syn på en åtta-armad bläckfisk, något som inte är så lätt eftersom de ofta håller till inne i något hål.

Red Octopus

Eftermiddags snacks vid poolbaren innan det var dags för dusch och lite vila på hotellrummet innan buffémiddagen. Maggan hade snorklat så mycket att hennes simfenor gått sönder så vi gick till närmaste sportshop och köpte nya fenor. Trots att shopen låg på hotellområdet fanns det ett ganska stort utrymme för prutning…  Avslutade kvällen med några drinkar i baren och ute vid beduin-tältet innan vi somnade.

En behagligt slö dag där vi gjorde absolut så lite som möjligt.

3 oktober, Sharm El Sheik 
Standarddag på hotellet vilket innebär frukost vid 07.00 följt av sol och bad på stranden hela dagen. Snorklade både före och efter lunch, totalt ca tre timmar. Lunch i strandbaren, crepes, samt en massa vatten under hela dagen.  Idag var det mycket bra snorkling eftersom havet var lugnt och vattnet var ovanligt högt. Det innebar att man kunde ligga och snorkla ovanför revet idag, något som alltid är bättre.

Whitespotted Puffer

Vi tog ännu en skön och avkopplande 30-minuters ryggmassage nere på stranden innan det var dags för eftermiddags snacks vid poolbaren. När vi kom upp på hotellrummet vid 18-tiden ringde Apollo och sa att morgondagens snorklingstur till Tiram-ön var inställd. Vi blev ganska arga över att de återigen ställt in en tur så sent att vi inte kunde boka en egen tur, detta trots att de lovat bara för några dagar sedan att detta inte skulle ske. Vi krävde att de skulle boka in oss på en Tiram-tur hos någon annan arrangör och efter en halvtimme så hade Apollo fixat det.

En gång i veckan fick man äta a la carte-middag på en av hotellets restauranger och ikväll valde vi återigen den italienska restaurangen Pergola. Tyvärr var inte kvällens trerätters middag något bra alls. Pastan som skulle vara ”hot” var alltför stark så det bara brände i munnen av tabasco (och då är vi vana vid ”het” mat). Kocken kunde inte fixa en mer normal pasta till oss utan hänvisade till att så här smakade rätten i Italien (något vi tvivlar starkt på). Det fortsatte lika dåligt eftersom kocken misslyckades tre gånger med att ge oss en medium-stekt köttbit. Alla köttbitar vi fick var totalt genomstekta och torra som skosulor. De slutade med att vi istället gick och åt oss mätta i buffématsalen. Tur att det är All Inclusive så man slipper betala för kvällens dåliga mat.

Avslutade kvällen med några drinkar i baren och ute vid beduin-tältet innan vi somnade. Det här var ingen bra kväll…

4 oktober, Sharm El Sheik
Upp 07.15 och hämtning 08.30 för snorklingsturen till Tiram-ön som Apollo bokade in oss på igår kväll. Vi blev körda till hamnen där vi var inbokade på en tur som jätte-företaget Sunmarine (största snorklings/dyk-företaget i Sharm) anordnade. Vi fick byta båt en gång och hamnade till slut på en stor snorklingsbåt (Moscow 2) tillsammans med en massa engelsmän, varav många knappt visst hur man snorklade.

Det tog lång tid att ta sig till Tiram-ön och först 11.45 kunde vi göra första snorklingstoppet vid ”paradislagunen”. Alla var tvungna att simma i klunga vilket resulterade i att vi blev sparkade med fenor och slagna av folk som inte hade pejl på hur man uppför sig i vattnet. Snorklingen avverkades på 30 minuter och det var den sämsta snorklingen så här långt på semestern. Dålig sikt och nästan mer snorklare än fisk är ingen bra kombination…

Vi frågade snorklingsguiden om vi verkligen behövde snorkla i en klunga eftersom vi faktiskt har snorklat ganska mycket i våra dagar… Han svarade att vi måste göra det även nästa stopp, men att vi kunde få snorkla fritt vid det sista stoppet. Snorklingsstopp nummer två var vid ett skeppsvrak tio minuter bortanför det första stoppet och nu var vi nästan inne vid fastlandet (och inte ute vid Tiram-ön). Här skulle vi snorkla med strömmen och eftersom alla bara flöt med strömmen (och inte simmande mot strömmen för att minska hastigheten) så tog hela snorklingen bara 10 minuter.  Vi hann dock med att se en rocka, men kunde inte ligga och fotografera den eftersom de ropade på oss från båten. Vi hade ju inte följt med strömmen tillräckligt fort….

Lionfish

Vi åt lunch ombord på båten medans vi åkte tillbaka till hamnen där det sista snorklings-stoppet skulle göras. Nu visade det sig att alla bojar där redan var upptagna av andra dyk-/snorklingsbåtar, vilket gjorde att vi fick lägga oss längs med ett rev som inte var lika bra. Snorklingsguiden lovade oss i varje fall att få snorkla fritt här i 90 minuter och vi hoppade i först av alla. Revet var inte speciellt bra utan vi simmade fram och tillbaka för att hitta något kul att titta på. Till slut stötte vi på liten brun muräna och strax efteråt en fullvuxen lejonfisk med två yngre lejonfiskar i släptåg.

Yellow mouth moray

Vi låg och tittade och fotograferade lejonfiskarna ett tag innan vi började ta oss tillbaka till båten. Det hade gått en timme och båten låg en bit ifrån oss. När vi var ca 20-30 meter bakom båten lättar den ankar och börjar åka iväg. Vi ropar som galningar för att de ska höra/se oss och förstå att de faktiskt glömt två av sina gäster. Även en dykbåt som ligger i närheten uppfattar vår situation och försöker kontakta vår båt. Till slut stannade båten och började backa tillbaka mot oss, under tiden hängde vi vid dykbåten som vår båt hade legat bredvid. Vi simmade över till vår båt när de kom tillräckligt nära och fick världens utskällning av den ansvariga för båten för att vi hade snorklat själva och dessutom för länge. Vi skällde tillbaka och ifrågasatte hur de kunde tänka sig att lämna två personer i sticket samt talade om för den båtansvarige att vi fått lov av hans snorklingsguide att snorkla fritt och att vi bara hade varit borta i 75 minuter (av de utlovade 90 minuterna). Han valde dock att inte förstå oss eller kolla med sin guide, utan fortsatte att skälla ut oss hela vägen till hamnen.

Vi kan väl lugnt konstatera att det här var den värsta snorklingstur vi någonsin varit med på i hela världen. Och då ska ni veta att vi snorklat väldigt mycket. Dåliga rev, extremt korta snorklingsturer, snorklingsguider som ger gästerna felaktig uppgifter och en båtbesättning som inte kan samarbeta.

När Apollo kontaktade oss på kvällen för att fråga hur turen var berättade vi om den och de sa att deras tur med Colona Divers var mycket bättre, där alla stopp var vid Tiram-ön och minst 35-45 minuter långa. De sa att de som kompensation skulle återbetala kostnaden för hela turen och dessutom ta upp det som hänt med Sunmarine. 

Innan middagen passade vi på att skriva vykort (konstigt att det aldrig finns tid till det tidigare under semestrarna) samt packa det mesta. Vi tog en sista buffémiddag, en drink i baren samt en öl i beduin-tältet innan det var dags för sängen.

5 oktober, till Sverige
Vår sista dag på hotellet, upp för frukost vid 07.00 följt av sol och bad på stranden några timmar. Vi hann t.o.m. med en timmes snorkling innan det var dags att dra till rummet för att duscha och packa det sista.

12.00 checkade vi ut och träffade Anna från Apollo som skulle lämna tillbaka pengar för turen och alla telefonsamtal. Hon bad om ursäkt för det som hänt och uppträdde mycket proffsigt. Apollo gjorde några misstag med sena avbokningar av turer, men i övrigt var de väldigt trevliga och gjorde nästan allt vi bad dem om att göra.

Parrotfish i närbild

12.30 hämtades vi av bussen där guiden var en av de nio som lärt känna på Kairo-turen. Incheckningen gick snabbt och smärtfritt och planet lyfte nästan på tid. Vi kom hem ganska sent på kvällen och orkade inte ens packa upp. Det gällde att få lite sömn innan det var dags att gå till jobbet…

Vi tror nog att vi sov gott efter en väldigt bra semester där vi fick snorkla otroligt mycket, fick se både pyramiderna och Petra och hade ett väldigt bra väder. Visst var det några missar med ett par turer som inte var bra, men helhetsintrycket av semestern är bara soligt och bra.

Det utlovades sol och värme och det var exakt det som vi var ute efter. Vi ville egentligen bara sola, bada och ta det lugnt denna vecka (28 juli – 4 augusti) till skillnad från de senaste resorna. Något som vi lyckades utmärkt med att göra.

SAS-planet skulle lyfta redan 06.00 på morgonen från Arlanda varför väckarklockan ringde redan 02.30. Det kändes lite jobbigt att åka så tidigt men fördelen var att vi landade på flygplatsen i Enfidha redan kl 08.45 Tunisisk tid. Detta efter en effektiv flygtid på bara 3,5 timme. Flygplatsen var helt nybyggd och det var väldigt få plan som startade och landade och det gick på nolltid att komma igenom passkontrollen och att få vår väska. Bussresan till hotellet tog ca 30 minuter. Vi packade upp och sedan bar det av ner till stranden, dit vi kom redan före kl 11.00. Det var alltså inte helt fel att åka tidigt hemifrån.

Det var gratis att åka med hotellets Tuk Tuk till och från stranden

Dagarna såg egentligen likadana ut så det känns inte meningsfullt att skriva någon dagbok från denna semester. Efter frukosten tog vi en tuk-tuk ned till hotellets strand. Vi la oss i varsin solstol, lät brisen från Medelhavet svalka oss i den 33-34 gradiga värmen, njöt av solen alla dagar (utom en då det var lite moln på himlen) och läste böcker. Kort sagt, vi gjorde absolut ingenting på dagarna som är värt att skriva om.

Anders på hotellets privata strand

Den lätta lunchen tog vi på strandbaren som även hade svalkande drycker i form av vatten och vid något enstaka tillfälle även öl. Framåt 16 – 16.30-tiden tog vi tuk-tuken tillbaka till hotellet och avslutade dagpasset med en kall öl vid poolen. Det var det närmaste poolen på hotellet som vi kom, vi insåg inte vitsen med att bada i pool när Medelhavet bjöd på 24-25 gradigt badvatten.

Hotellets privata strand vid 9.30-tiden på morgon

Innan middagen slappade och läste vi i skuggan på vår balkong. De första tre middagarna åt vi på hotellet (buffé, buffé samt buffé) och när även den fjärde middagen på hotellet skulle bli buffé då tröttnade vi på hotellet och kontaktade/ klagade vi till Ving. I deras beskrivning står det att middagarna ska vara meny-val (a la carte) och bara bufféer några enstaka gånger per vecka. Resten av veckan åt vi middagarna ute på vanliga restauranger på stan och har krävt ersättning för detta av Ving.

Tallrikar i alla möjliga färger och mönster fanns att köpa överallt

Efter middagarna gick vi runt lite i centrum och kollade på alla kopior av kläder och klockor som de sålde. De flesta försäljarna var faktiskt inte så jobbiga som vi vet att de kan vara i denna del av världen. Vid några tillfällen ville vi faktiskt köpa något (oftast klockor) och lyckades pruta ganska bra visade det sig. Visst betalde vi någon/några TND (ca 5 SEK) för mycket, men det spelar ju inte så stor roll om klockan kostar 50 eller 60 kronor… 

Ballongflygning var ett mycket populärt nöje på stranden

Efter en vecka åkte vi hem mycket nöjda, lite solbrända och mycket utvilade.

 15.00 lyfte vi för en 9,5 timmes flygtur till Bangkok. Vi åkte med Thai och servicen var mycket bra även i ekonomiklass där vi satt. Resan var ändå ganska jobbig eftersom en svensk suput satt och skrek hela tiden. Sonja frågade en flygvärdinna om vi kunde stanna till någonstans och slänga av honom men det gick tyvärr inte.

1999-04-09, Bangkok till Lovina på norra Bali
5.30 landade vi i Bangkok där vi fikade och vilade oss lite och 8.40 lyfte vi på nytt. Den här gången för en fyra timmars flygning till Denpasar på Bali där vi landade klockan 13.45. Pass- och tullformaliteterna gick snabbt. Vi växlade till oss lite rupies och gick raskt mot utgången där vår bokade chaufför Podo stod och väntade på oss. Han skulle ta oss till Baruna Beach Cottages på Lovina Beach.

Vi åkte via Denpasar, Bedugul och Singaraja. Vid 18-tiden var vi installerade på vårt rum som låg på övervåningen i en bungalow med ”balkong” från vilken vi hade utsikt över havet. Rummet kostade 35 USD per natt inklusive frukost och Sonja hade bokat hotellet hemifrån via Internet. Vi åt middag, en i mitt tycke vedervärdig sådan, på hotellet innan vi gick och lade oss för att sova.

1999-04-10, Lovina Beach
Frukost klockan 10.30 efter tolv timmars sömn.

Vår "guide" Made

Vi tillbringade hela dagen på den svarta lavastranden. Vi gick bort mot Lovina, plockade snäckor, fikade, badade och tittade på omgivningarna. Svenskar och turister var det mycket ont om!! Rätt var det var träffade vi på en ”guide” som följde med oss resten av dagen. Han hette Made och gjorde allt för att få vara med på bild.

Intog lunchen på Warung Padi Bali hos Mr Big. Här stötte vi faktiskt på en svensk som hette Uffe. Mr Big körde oss sedan till Lovina med båt. Vi shoppade lite och sedan körde Mr Big oss till vårt hotell.

När vi kom tillbaka till hotellet skålade vi för semestern i champagne och whisky som vi köpt med oss från Arlanda.

Klockan 20.30 hämtades vi vid receptionen. Nu skulle vi på tempelceremoni. Templet låg utanför Singaraja och vi var de enda utlänningarna. Alla indoneserna var jättefint klädda så vi stack ut en aning från mängden. Ceremonin firades var 210:e dag så vi hade tur att den inträffade när vi var där och att en av de som ledde ceremonin jobbade på vårt hotell så att vi blev inbjudna att vara med.

Ceremonimästarna

Ceremonin startade inte på en gång utan först var det ”hasardspel” som gällde på den yttre tempelgården. Under själva ceremonin satt vi på rismattor, vi längst fram, och ceremonimästarna gav oss vita, röda, gula och blå blommor som vi skulle sätta bakom öronen.

Vi fick vatten i ansiktet och sedan trycktes riskorn fast i våra pannor. Vi förstod inte mycket men det var väldigt intressant och roligt att få vara med.

Vid midnatt var vi tillbaka på hotellet.

1999-04-11, Lovina Beach
Nasi Goreng till frukost vid 9-tiden. Tillbringade sedan förmiddagen med att slappa vid poolen.

Buddhistklostret Brahma Asrama Vihara

Att ligga vid en pool på Bali kanske inte är vad man drömmer om men stranden var inte den allra bästa och vid poolen fanns det solstolar, parasoll och bar och dessutom hade våra bleka kroppar fått sol så det räckte den första dagen. Vi åt en god och billig lunch på hotellet.

Åkte sedan på en rundtur där vi bland annat besökte GitGit Waterfalls, Silversmed i Beratam, Buddhistklostret Brahma Asrama Vihara och de varma källorna Air Panas. Gunilla shoppade en silverring hos smeden och vid Air Panas badade vi i de uppvärmda bassängerna.

På kvällen åt vi middagsbuffé på en restaurang bredvid hotellet. Gunilla kände sig lite hängig och gick till sängs men Sonja och Maggan åkte med ett par killar till baren Malibu i Lovina. Vi drack varsin öl, skickade lite mail och snackade lite skit med killarna och sedan skjutsade dom oss till hotellet.

1999-04-12, till Batur
Vakten väckte oss klockan 5.15 för nu skulle vi ut och titta på delfiner med Mr Big. Klockan 6.00 hämtades vi och så bar det av. Vi åkte fram och tillbaka med båten men inga delfiner dök upp. Vi började misströsta men då dök äntligen några delfiner upp och sedan några till och några till. Efter ett tag var det delfiner överallt. Sonjas piffiga ”slokhatt” blåste i sjön vilket inte var någon stor förlust utom för Sonja eftersom den av någon underlig anledning var hennes favorithatt.

När vi tittat färdigt på delfinerna då snorklade vi från båten. Korallerna var så där, många var döda, men fiskarna var jättefina. När vi snorklat klart hade vi stora problem med att klättra ombord på båten igen. Relingen var hög och Mr Big fick mer eller mindre lyfta oss ombord. Klockan 10.00 åt vi frukost på hotellet med Mr Big och sedan låg vi vid poolen och slappade. Sonja och Gunilla tog massage och sedan åt vi lunch på hotellet.

14.30 åkte vi från Baruna Beach. Nu skulle vi till vulkanen Batur. Vi tog in på hotell LakeView där vi fick ett rum för 35 USD per natt inklusive frukost. Vi gick en vända på kvällen innan det var dags att nanna kudden. Sonja och Gunilla var trötta och Gunilla mådde inte heller speciellt bra så det blev en ganska tidig kväll.

1999-04-13, till Ubud
Klockan 6.00 gick Maggan upp och satte sig på altanen och tittade på soluppgången. Hotellet låg på kraterkanten så man hade utsikt över Batur och Lake Batur från altanen. Soluppgången var verkligen superhäftig så där missade de sovande Sonja och Gunilla någonting.

Det jobbades hårt på risfälten på väg mot Ubud

Efter frukost åkte vi mot Ubud. Bella körde oss via Tampaksiring och han gjorde små avstickare efter vägen för att titta på när det jobbades på risfälten och vid ett tempel.

Väl framme i Ubud tog vi in på hotell Puri Olum Carik där vi fick en bungalow med eget badrum och altan för 150.000 rupier per natt inklusive frukost. Omräknat till Svenska kronor var det ungefär 50 kronor per person.

Tog en promenad till Apskogen där vi matade mätta apor med bananer. Aporna luktade på bananerna och om dom inte luktade tillräckligt bra så kastade dom bananerna på marken i stället för att äta upp dom. Snacka om kräsna!! På väg från Apskogen började det störtregna så vi tog skydd under ett litet tak och där somnade Sonja sött. Efter sisådär en halvtimme slutade det regna och vi kunde vandra vidare.

Lunchen intog vi på ett liten hak på Monkey Forest road och sedan gick vi runt och kikade på byn. Köpte vykort, frimärken och groggvirke så att vi kunde blanda oss varsin GT (Gin & Tonic) på vår veranda.

Gick till resebyrån Perama där vi bokade en enkel resa till Lombok till nästa dag. Resan skulle ske med buss, båt och sedan buss igen och ta nästan hela dagen. Priset för resan var ca 35 kronor per person.

På kvällen gick vi och såg en balinesisk dansuppvisning, Khecak, fire and trance dance i templet Padangkerta.

Åt en jättegod middag och sedan gick Gunilla hem, hon mådde fortfarande dåligt. Sonja och Maggan gick inte hem utan valde att gå på en liten barrunda i byn. Hann bara med två barer men vi lyckades få kontakt med några killar som vi stod och babblade med. En var från Hawai och var på Bali i affärer och han kunde tipsa oss om några ställen som kunde vara värda att besöka.

1999-04-14, till Senggigi på Lombok
Vi serverades frukost på altanen och sedan gick vi och växlade pengar. I dag skulle vi åka till Lombok och växelkursen skulle vara bättre på Bali.

10.40 avgick Peramas buss mot Padangbai varifrån vi skulle ta färjan till Lembar på Lombok. 12.30 var vi framme i Padangbai och färjan skulle gå 13.30. Men färjan var trasig och ingen båt skulle gå förrän 15.00. Pust!!! Vi åt lunch och sedan gick vi ner till stranden och badade ett tag. Vid 15.30 avgick så färjan och vi kom fram till Lembar vid 19-tiden.

Peramas buss som skulle ta oss till Senggigi stod och väntade på oss. Väl framme gick Sonja och Gunilla och tittade på några hotell medan Maggan passade ryggsäckarna och snackade med Wawan. Wawan var en kille som bodde i byn där han jobbade som tatuerare och han var verkligen en syn för gudarna. Smal som en sticka med långt, lockigt hår och namnet Wawan tatuerat på ena handens fingrar, en bokstav på varje finger. Han fnittrade dessutom som en fjortonårig tjej men trots allt så var han ganska trevlig och oförarglig.

Vi tog in på Dharma Hotel där vi fick en mycket fräsch bungalow med eget badrum och veranda för 170.000 rupier per natt inklusive frukost, lite drygt 50 kronor/person den här gången.

Åt en riktig höjdarmiddag på Café Lumbung medan regnet öste ner.

1999-04-15, Senggigi Beach
Vi serverades frukost på altanen klockan 8.30 och vid 9-tiden var Sonja och Maggan på stranden medan Gunilla låg hemma och var sjuk. Medan Sonja tog massage låg Maggan och vilade sig och sedan promenerade vi efter stranden. Åt en enkel lunch på Lina´s och sedan pressade vi ett par timmar.

På stranden träffade vi Ogi som undrade om vi var intresserade av att åka på en rundtur nästa dag och det var vi förstås. Sedan stötte vi på en ung kille med bakåtvänd keps och solbrillor som hette Muhammed. Muhammed ville att vi skulle gå ut med honom på kvällen. Barnarov!!

På eftermiddagen shoppade vi lite, mest groggvirke och chips. Sedan gick vi tillbaka till Lina´s och drack varsin Anker-öl.

Innan middagen, som vi intog på restaurang Taman, hann vi med varsin GT i vår bungalow. Taman var en jättetrevlig restaurang med bra service och många gäster. Efter maten försökte vi shoppa lite men det mesta var stängt så vi lyckades inte bränna några pengar den här gången.

Gunilla gick hem och vilade medan Sonja och Maggan gick ner på byn där vi träffade Wawan som följde med oss till Marina Club där det var bartendertävling. Efter ett tag dök Muhammed upp och vi slog på stort och beställde in en pitcher med Arak och apelsinjuice för 30.000 rupier. Det räckte till oss alla fyra hela kvällen. Vid midnatt gick vi äntligen hem och sov.

1999-04-16, rundtur på Lombok
Klockan 8.00 åt vi frukost på Lina´s och en halvtimme senare åkte Sonja och Maggan iväg på en rundtur med Ogi. Gunilla stannade hemma och vilade sig.

Först åkte vi till en by där man tillverkade keramik och sedan till Sukarara där vi tittade på när unga tjejer satt och vävde. Sedan besökte vi en liten Lombokby där vi gick runt bland hyddorna, hönsen och vattenbufflarna. Fortsatte sedan till Kuta beach där vi åt lunch.

Stranden Tanjung Aan

Efter lunchen åkte vi till en jättefin strand som hette Tanjung Aan. Där låg vi och solade och badade medan Ogi åt lunch. Vi var helt ensamma på hela den långa, fina stranden.

Efter badet åkte vi tillbaka till Senggigi och vi gick raka vägen till Lina´s och åt pommes och drack öl. Sedan blev det varsin GT på altanen som vanligt.

Middagen åt vi på en dyr Thai-restaurang, ca 35 kronor för en huvudrätt. På väg till byn mötte vi Wawan och Muhammed på en moppe, de var ute och letade efter oss. Gick med dom till Marina Club och drack Arak med Cola och apelsinjuice. Muhammed var ganska jobbig så vi orkade inte vara ute längre än till 23-tiden.

1999-04-17, till Gili Trawangan
Frukost på altanen vid 7.30-tiden och sedan traskade vi ner till stranden med vår packning. Maggan gick till Perama och prickade av oss på deltagarlistan medan Sonja och Gunilla vaktade packningen. När båten väl kom så var inte Gunilla speciellt sugen att åka med eftersom det var en väldigt liten båt men efter lite övertalning så klev även hon ombord.

När vi åkt en stund blev Sonja sjösjuk och spydde men som tur var tog resan bara 1,5 timme och vi var framme på Gili Trawangan redan vid 10-tiden.

Vi tog in på Trawangan Bungalows där en bungalow kostade 90.000 rupier per natt inklusive frukost. Bungalow med fläkt, badrum, altan och frukost för 30 kronor per person. Inte speciellt dyrt!!

Installerade oss och sedan gick vi till stranden där vi åt varsin 5-kronors-lunch på Café Bunga. Efter lunch gick Gunilla hem och sov. Sonja och Maggan låg kvar på stranden och vilade och sedan gick vi till Blue Merlin och drack varsin Honeymoon Cocktail för tio kronor (någon karl ingick dessvärre inte i priset). Här träffade vi Britta från Tyskland som vi satt och snackade med ett tag.

Intog kvällens middag på Restaurang Trawangan tillsammans med Britta och våra grannar Thomas och Martina. Alla från Tyskland.

1999-04-18, Gili Trawangan
Vi serverades en jättemumsig frukost på vår altan. Kaffe, frukttallrik och omelett. Sedan gick Sonja och Maggan till stranden och snorklade medan Gunilla stannade hemma och sov. Det var mycket bra snorkling från stranden men det gällde att vara försiktig för det var ganska starka strömmar på sina håll!

Vid lunch började det spöregna så vi fick flytta in i ”kojan” vid lunchrestaurangen. Där satt vi och drack öl tillsammans med två tjejer från Sydney och Nya Zealand. Efter ett tag kom solen fram igen och då gick vi på promenad efter stranden och plockade lite snäckor.

På eftermiddagen släpade vi med oss Gunilla till doktorn. Han hittade inget fel på henne men hon fick några piller som hjälpte mot vad det nu var för någonting.

GT på altanen, middag tillsammans med Thomas och Martina och läggdags vid 22.30-tiden.

1999-04-19, Gili Trawangan
Frukost redan klockan 7.00 och vid 10.30 åkte vi iväg på en snorkeltur runt Gili Meno och Gili Air. Vi gjorde tre snorkelstopp men snorklingen var ingen riktig hit. Lunchen intog vi på Gili Air.

På vägen tillbaka till Gili Trawangan blåste det upp ordentligt och det blev riktigt kallt. Sonja satte på sig cyklopet för att slippa få vatten i ögonen.

På kvällen åt vi middag med Birgitta och sedan var det party på Blue Merlin.

1999-04-20, Gili Trawangan
Vi tillbringade hela dagen på stranden. Vilade och snorklade om vartannat. Åt lunch på Mary´s, middag med Britta, Thomas och Anna. Ännu en kväll med party på Blue Merlin.

1999-04-21, Gili Trawangan
Snorkling och bad hela dagen som avrundades med middag tillsammans med Britta och Ulla. På kvällen var det strandparty men det var inget att ha tyckte vi och gick till Blue Merlin i stället. Gunilla var fortfarande trött så hon gick hem tidigt medan Sonja och Maggan höll igång till ganska sent.

1999-04-22, Gili Trawangan
Efter att vi smaskat i oss den vanliga omeletten till frukost så bar det av till stranden. På vägen bokade vi in oss på en resa till Kuta med Perama. Enkel resa från Gili Trawangan till Kuta kostade 42 kronor per person.

Snorkelbåt

Vi hann inte mer än installera oss på stranden förrän det dök upp en kille som ville köra ut oss på en snorkeltur. Efter att vi försäkrat oss om att han hade en badstege ombord så nappade vi förstås på förslaget. Först tittade vi på sköldpaddor utanför Gili Meno och sedan var det jättemusslor och ”julgranar” som stod på programmet. Vi gjorde ett lunchstopp på Gili Meno och då började det förstås regna. Som tur var drog ovädret förbi mycket snabbt och efter lunch åkte vi ut och snorklade igen. Vi såg många simmande sköldpaddor, fina koraller, muränor m.m.

På eftermiddagen satt vi på Blue Merlin och drack drinkar tillsammans med Ulla och Britta. Middagen intog vi på en pizzarestaurang. Maggan mådde pyton, öronont och illamående, så det blev en tidig kväll för hennes del.

1999-04-23, till Legian
Klockan ringde 6.30. I dag skulle vi åka till Kuta på Bali. För säkerhets skull beställde vi dubbel frukost. Mums!!

Vi tog en hästskjuts till stranden vid 8-tiden och en kvart senare avgick båten mot Bansal där bussen stod och väntade. Åkte via Senggigi och Mataram och var framme i Lembar vid 11-tiden. 11.30 avgick bilfärjan mot Padangbai. Sonja och Maggan satt på soldäck där det fläktade riktigt skönt. Gunilla föredrog att sitta under däck och läsa.

I Padangbai hann vi lagom med att få i oss en Nasi innan bussen avgick mot Kuta centrum. Sent på kvällen var vi äntligen framme i Kuta. Vi tog en taxi till Three Brothers Inn i Legian där vi hyrde en jättefräsch bungalow med privat badrum för 25 USD per natt inklusive frukost. Hotellet var jättemysigt med en stor trädgård och pool.

Middag på hotellet och sedan var det godnatt.

1999-04-24, Legian
Efter frukost letade vi oss ner till stranden. Det var jättestora vågor som gjorde att det var riktigt skoj att bada.

Poolen vid Three Brothers Inn

Lunchen intog vi på ett dyrt ställe på stranden. Det var så dyrt att Sonja först ville gå därifrån, ca 25 kronor per rätt.

Eftermiddagen tillbringade vi vid poolen. Det fanns sköna solstolar att ligga i och god öl att köpa i baren. På kvällen åkte vi till lyxrestaurang Café Warisan där vi åt en trerätters middag med Bali-anka m.m. Mumsigt värre!!

Vi vandrade sedan hemåt i sakta mak. Alldeles för trötta och mätta för att gå ut och busa.

1999-04-25, Legian
Förmiddagen tillbringade vi på stranden. Shopping stod på schemat. Vi prutade för fullt och köpte ringar, armband och annat krams.

Efter lunch gick vi till poolen där vi låg och latade oss hela eftermiddagen.

Middagen åt vi på en fiskrestaurang i Kuta. Var sedan på Paddys Bar och därefter på Sari Café där vi träffade Andrew från Melbourne och Renato från Rio de Janeiro.

Andrew och Renato bodde grannar med oss varför vi delade taxi hem. Sonja, Maggan och grabbarna hade en liten efterfest vid poolen då vi satt och drack whisky och hade det trevligt.

1999-04-26, Legian
Stranden på förmiddagen och poolen på eftermiddagen. Andrew kom över och hälsade på och bokade in middag med Sonja.

Gunilla och Maggan drog till Kuta och åt middag. Gick sedan till Sari Café där vi träffade fem fulla franska sjömän som drack Rom och Cola som andra dricker vatten.

1999-04-27, till Bangkok
Vi packade lite före frukost och sedan låg vi vid poolen hela förmiddagen. Efter lunch var det dags att packa det sista och ge sig av.

Bang Pa-In Palace

15.00 åkte vi mot flygplatsen och vid 17-tiden lyfte vi mot Bangkok där vi landade klockan 20.00. Tot stod och väntade på oss och han körde oss till Montien hotell som var ett ganska lyxigt ställe precis vid Pat Pong-området. Vi hade bokat hotell, transfer och några utflykter i Bangkok via Internet redan innan vi lämnade Sverige. Vi checkade in och gick sedan till Pat Pong och åt middag.

I Pat Pong låg porr-klubbarna tätt och inkastarna gjorde sitt bästa för att locka in oss på någon klubb men de lyckades inte. Vad skulle vi tre tjejer in på ett sådant ställe och göra?

Vi valde i stället att shoppa runt bland alla stånden på gatorna där alla möjliga kopior var till salu. Det fanns jeans, CD-skivor, T-shirts, skärp, smycken och en massa annat till mycket låga priset.

1999-04-28, Bangkok
Tot hämtade oss efter frukost för nu skulle han guida oss på en tur bland Bangkoks tempel. Vi startade med templet Wat Arun, som även kallas Temple of Dawn och ligger vid floden Chao Phraya River.

Wat Arun - Temple of Dawn

Sedan åkte vi till Wat Pho och tittade på the reclining Buddha. Därefter till Grand Palace, Wat Phra Kaew och the emerald Buddha. Hela Grand Palace-området var fullt av tempel och andra byggnader i alla möjliga och omöjliga former och färger.

När vi hade fått nog av tempel åkte vi till Gems Gallery där vi handlade guldringar och silverarmband till bra priser.

1999-04-29, Bangkok
Gunilla låg hemma och sov hela dagen för hon var dålig igen. Sonja och Maggan lyckades sova över den förbetalda frukosten och drog ut på stan och åkte TukTuk. Åkte först till en restaurang och åt en stadig brunch och sedan åkte vi till Tony´s fashion och beställde kläder till Sonja. Två klänningar, en kjol, 2 blusar och en kavaj, allt av thaisiden, kostade ca 1.700 kronor

Gick sedan till World Trade Center där det fanns en enorm taxfreebutik. Vi beställde och betalade de taxfreevaror som vi ville ha med oss hem och sedan skulle det bara vara att hämta ut varorna på flygplatsen.

Middagen intog vi på en båt på floden medan regnet vräkte ner.

1999-04-30, Bangkok
Efter frukost tog vi en TukTuk till Shangri Laa hotell varifrån dagens utfärd skulle starta. Shangri Laa var ett riktigt lyxhotell och vi kände oss inte riktigt hemma ens i lobbyn.

Wat Phanan Chong i Ayutthaya

Härifrån skulle vi åka buss till Thailands gamla huvudstad Ayutthaya.

Vi tittade på diverse tempel, bland annat: Wat Phanan Choeng, Wat Phra Si Sanphet, Wat Mongkhon Bophit, Wat Phra Mahathat och Bang Pa-In Palace.

Från Bang Pa-In åkte vi båt tillbaka till Bangkok och på båten serverades vi en jättegod buffélunch.

Middag åt vi på en superb restaurang som Sonja hade blivit rekommenderad av en kompis hemma i Sverige.

1999-05-01, till Stockholm
I dag skulle Gunilla ut och shoppa. Sonja och Maggan hade redan shoppat allt och visste inte riktigt vad dom skulle hitta på. När vi kom ut från hotellet stötte vi på en thailändare som  frågade om vi ville åka någonstans och vi frågade om han kunde ge oss något bra tips.

Tempelvakt, Grand Palace

Det hela slutade med att han körde oss till en liten hamn varifrån vi tog en tur i longtailbåt på Bangkoks kanaler. Vi stannade bland annat till vid en liten krokodilfarm där det var ormshow och annat tok. Vi kände oss riktigt tuffa när vi vågade fota varandra med en livs levande boaorm runt halsen.

Stötte sedan på Drew från Australien på 7-eleven-butiken vid Pat Pong och honom tog vi med oss till vår pool där vi tillbringade eftermiddagen.

Middag på Silom Village och vid 21-tiden åkte vi mot flygplatsen där våra taxfreepåsar väntade på oss. Klockan 01.00 lyfte planet och vi landade på Arlanda klockan 8.00 den 2:a maj. I Stockholm var det grått och trist och vardagslunken skulle ta vid. Snyft!!

Vindpinade palmer

Vi tog våra ryggor och gick direkt till Tom´s hotell som hade dubbelrum med dusch och toa för BLZ 45/natt. Efter att vi hade hängt upp alla våra blöta saker på tork gick vi på promenad till The Cut. Ön var mysig men illa åtgången efter orkanen den 1:a oktober. De palmer som fanns kvar var rejält tilltufsade. Dagen avslutades med hummer i vitlök på Marins.

2000-11-21 Caye Caulker
Klockan 8 ringde klockan och vi gick till Glendas och åt en stadig frukost bestående av ägg, skinka, kaffe och kanelbulle.

En av många sköterskehajar

Sedan gick vi till Little Fish för att åka med ut på deras snorkeltur till korallrevet. Vi var 10 personer ombord och det blåste rejält så vi översköljdes av vatten. Första stoppet var sådär, stora vågor och tungt att simma.

Stopp nummer 2 var desto bättre, Shark Ray Alley. Här fanns det massor av hajar. Guiden fångade en som vi fick klappa och gosa med. Det var ofarliga Sköterskehajar så vi behövde inte vara rädda. Såg även en jättestor stingrocka.

Stopp nummer 3 var i Hol Chan Reserve där vi såg många färgglada fiskar och koraller. Efter snorklingen åkte vi till Ambergris Caye och åt lunch och sedan fick vi en mycket blöt återresa till Caye Caulker, himlen öppnade sig igen.

Åt en enkel middag bestående av cheeseburgare och ett par Belikin-öl på Popeye´s.

2000-11-22, Caye Caulker
Frukost på Glendas och sedan gick vi till Little Fish och försökte boka ännu en snorkeltur. Vi ville ut till hajarna en gång till. Men det blåste för mycket och dagens snorkelturer blev inställda. Saker man får ta! I stället för att snorkla med hajar och rockor så fick vi gå till öns enda ”playa” vid The Cut. Det var inte mycket till strand, orkanen hade tagit med sig nästan all sand. Lunch åt vi på Little Kitchen, Burritos och öl för 2 personer kostade ca 60 kronor. På eftermiddagen promenerade vi runt i byn och efter stranden.

Huvudgatan på Caye Caulker

Middag på Marin´s i kväll igen men nu blev det vitlöksräkor med pommes. Sedan gick vi till Sand Box och drack några öl.

2000-11-23, mot Mexico
Klockan ringde redan klockan 7 för nu skulle vi packa ihop våra saker och dra vidare tillbaka till Mexico.

Tom's hotell efter orkanen

Efter att vi intagit frukost på Glendas gick vi till hamnen och väntade på båten som skulle avgå 8.30. Då började det spöregna. SHIT!! 8.30 kom båten från San Pedro och den hade tak i fören under vilket vi fick plats.

Väl framme i Belize City tog vi en taxi den korta biten till buss-stationen Batty Brothers. Köpte biljetter till expressbussen 11.00 till Chetumal för 6 BZD per person. Bussen körde via Orange Walk och Corozal.

Vårt rum var riktigt fräscht med eget badrum med dusch och toalett. Utanför hade vi en egen veranda med hängmatta och en stor lummig trädgård i vilken det sprang omkring en massa ödlor. Värdesaker i form av pass och pengar lämnade vi in i receptionen men på egen risk. Om det kom några banditer och hotade personalen med gevär så skulle inte våra saker vara så säkra men ändå säkrare än på vårt rum. Rån inträffade dock mycket sällan och vi klarade oss den här gången.

La Casa de don Davids trädgård

Det fanns inte speciellt mycket att göra i byn och det var hett som i en bakugn. Vi gick en liten runda, badade i sjön och sedan åkte vi ut på en båttur på floden Ixpop för att spana efter sötvattenskrokodiler. Vår guide talade ingen engelska och vi talade inte så himla mycket spanska, så vi hade ganska svårt att förstå varandra. På turen såg vi många vackra fåglar men krokodiler var det ont om.

Krokodilbaby

Efter sisådär en timme blev det mörkt ute och ficklampor plockades fram. När man lyste med lamporna såg man krokodilernas röda ögon lysa i mörkret och till slut lyckades vi fånga en liten krokodilunge. Den skrek som en fågel när guiden plockade upp den i båten. Himlen var nu fylld av tusentals stjärnor och djungeln av eldflugor och det var dags för oss att åka tillbaka till hotellet.

När vi kom ut på sjön då var det gasen i botten som gällde men vi kom hem med livet i behåll. Middagen, bestående av vitlökspotatis med fläsk och grönsaker, slank ner i ett nafs tillsammans med ett par öl och sedan var det dags att gå till sängs.

2000-11-18, ruinerna i Tikal
Redan klockan 5 ringde väckarklockan.

Tempel II lite senare på dagen när de morgontrötta turisterna hunnit dit

Nu skulle vi iväg till Tikal och utforska mayarunier. Halv 6 hämtades vi upp av en liten buss som körde oss upp till ruinområdet.

Ännu en Tikal-ruin

Vi började med att bestiga tempel II och där uppe intog vi vår frukostmacka, vi hade matpaket med oss. Utsikten var härlig och området i stort sett folktomt. Sedan gick vi mot tempel IV vilket vi också klättrade upp på med hjälp av trätrappor. När vi kom upp låg dimman tät över djungeln men efter ett tag lättade den och vi fick en suverän utsikt över tempel I, II och III.

Ceiba, det heliga trädet

Tittade och klättrade sedan på Pyramiden, Tempel V och VI innan vi åt vår medhavda lunch.

Tempel II i morgondiset

Strosade tillbaka mot entrén där vi hann med en titt i museerna innan bussen mot El Remate avgick kl. 14.00. Vi var mycket nöjda med dagens utflykt men också trötta så vi bestämde oss för att tillbringa en stund i hängmattan före middagen. Ännu en kväll då vi gick och lade oss mycket tidigt.

2000-11-19, vandring i Biotopo Cerro Cahuí
Sovmorgon! Vi gick faktiskt inte upp förrän ca 8.30. Vid frukosten träffade vi några tyskar som tipsade oss om bra hotell, restauranger och snorkelställen på Caye Caulker i Belize. Vi åt en mumsig banan-pannkaka, mackor och kaffe.

Vid 10.30-tiden lånade vi cyklar och begav oss till parken Biotopo Cerro Cahuí som låg ca tre km från El Remate.

Där fanns en badbrygga så vi började med ett dopp i sjön innan vi begav oss in i parken, inträde Q20.

Vi gick en slinga på ca 6,5 km. Först ca 3 km uppför, pust och stön. Efter vägen fanns det några utsiktsplatser, från den som låg högst upp hade man utsikt över tre sjöar. Vi såg inte så många djur men 2 ödlor, några kolibrier, 1 boaorm, mängder med fåglar och några sovande fladdermöss kom i vår väg.

Herr Boa Orm som vi delade rastplats med

Vandringen var fruktansvärt jobbig i värmen och vi formligen badade i svett. Efter vandringen, som man gjorde på egen hand, tog vi ett dopp i sjön innan vi cyklade tillbaka till La Casa de don David.

Väl hemma åt vi mackor, pommes och drack varsin öl av märket Gallo. Nu tyckte vi att vi hade sett det vi ville i El Remate så vi bokade buss till Belize och lunchpaket. Hann med en vilopaus i varsin hängmatta, skriva några vykort, duscha, äta middag, skriva dagbok, dricka en whisky och döda en enorm kackerlacka innan det var dags att säga godnatt vid 21-tiden. Väckarklockan står på 05.00. 

2002-11-20, Mot Belize och Caye Caulker
Bussen till Belize City skulle hämta upp oss kl. 5.30 och vi var packade och klara i god tid innan dess. Vi väntade och väntade men ingen buss dök upp. Först vid 6.30-tiden kom det en fullsmockad gammal rishög som vi fick klämma in oss i. Efter en timmes skumpande på en ”väg” full av getter, kor och grisar så var vi framme vid gränsen till Belize.

Tips!
Åk till Tikal så tidigt Du kan på morgonen. Klättra upp på Tempel IV och se solen gå upp över djungeln medan Du äter din medhavda matsäck. Det är en magnifik syn! 

Om Du kommer till Tikal tidigt på morgonen räcker det gott och väl med en dag för att utforska hela området.

La Casa de don David har egen hemsida och mailadress. Vi mailade till ”hotellet” och bokade både rum och taxi från flygplatsen redan innan vi lämnade Sverige. Servicen var mycket bra, vi kunde boka utflykter och ”bussen” till Belize på hotellet.